Lysande Brynäs- i 2 perioder

Som jag nämnt tidigare så är det ett rent nöje att se Brynäs spela den här säsongen. Vilken energi och vilket skickligt spel. Örebro var minst en klass sämre i de 2 första. Även om de stretade emot så gott de kunde.

Jag hade lite bekymmer före matchen på grund av att Salmela och Bertilsson inte spelade i försvaret. Men det märktes inte så mycket åtminstone i de 2 första. Försvaret var riktigt bra. Kedjorna var vassa. Alla 4 kedjor var utmärkta. Och målsprutan Rödin utmärkte sig som vanligt. Som hans kedjekamrater. Det här gällde i de 2 första som sagt.

Har aldrig sett Sundqvist så taggad och bra i försvaret. Visserligen är han ingen playmaker precis men jag kunde inte se att han gjorde något misstag. Väldigt fysiskt spelade han också.

Bröderna Westerholm och Mannberg ger motståndarna stora bekymmer. De är som iglar och tar ständigt pucken från motståndarna. Vissa perioder i perioderna kommer knappt motståndarna ur egen zon. Men de måste fortsätta att göra något mål också som de gjort i några andra matcher annars blir det som i kväll.

I 3:e perioden hade Brynäs en som det såg ut som en klar ledning. Örebro reducerade snabbt när Lindblom var utvisad. Sedan följde en utveckling som ingen brynäsfan ville se. Brynäs började spela slarvigt och det såg ut som om de spelade på ledning. Det straffar sig alltid. De höll inne med avslutningar för att få tiden att gå. Och det brukar ofta inte gå bra. Örebrospelarna gjorde också en uppryckning och kunde efter många turer vinna med 6-4.

Så här blir det när man spelar slött på ledning. Tyvärr.

Brynäs spelade lysande i 2 perioder. Förlusten var onödig. Inte för att det är skämmigt att förlora mot Örebro på bortaplan men onödigt. Örebro är inget dåligt lag. Men Brynäs är bättre.

Det här inlägget postades i Okategoriserad av rollo. Bokmärk permalänken.

Om rollo

Har sedan i början av 90-talet haft säsongskort på Gavlerinken. Jag utger mig inte som nån hockeyexpert och det jag skriver är enbart mina funderingar och vad jag ser på matcherna. Jag är ingalunda objektiv utan en sann brynäsfan. Jag varvar brynäsfanatiska inlägg med lugnare och mer iaktagande och ibland kritiska. Hockey är den absolut bästa sporten. Fart och fläkt. Höjdpunkten var guldet för Brynäs under våren 2012 och 1999. Kommer också ihåg 1993 då Dackell avgjorde mot Luleå. Hoppas få uppleva guld igen. Kanske den här säsongen?

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *