Brynäs har svårt för SAIK och Växjö

Brynäs har idag förlorat andra matchen på två dagar mot Skellefteå. Totalt har man förlorat 14 raka matcher mot just Skellefteå.

I Brynäs försvar så vann man 2012 då det var som viktigast, i SM-finalspelet. Då tog vi guldet och Berth, som efter matchen i Gavlerinken stod som en alfahane och visade upp sig för filmkamerorna vid sargkanten, bröstade inte upp sig fullt så mycket. Oavsett detta så är faktum att Brynäs har mycket svårt för Skellefteå denna säsong, och så även för Växjö.

Så vad är det som gör att Brynäs har svårt för just dessa två lag? Visserligen är de topplag, men det är också Frölunda som tills idag toppat tabellen. Färjestad är ett annat lag som jag ser som topplag. Mot Frölunda och Färjestad har Brynäs spelat jämt och tagit trepoängare, men i dubbelmöten med Växjö och Färjestad har man tagit noll poäng,

Jag kan inte riktigt peka på vad dessa två lag gör bra mot Brynäs. De lyckas på något sätt ta udden ur Brynäs anfall samtidigt som man etablerar tryck i långa perioder i Brynäs zon. Skulle jag vara tvungen att ge en övergripande anledning till Brynäs svårigheter för dessa lag så skulle det främst vara försvarsspelet och spelet med puck i egen zon. Få lag har tagit udden av Brynäs som dessa två lag, och förutom ett bra försvarsspel handlar detta också om uppspelsfasen. I Brynäs, eller kanske snarare ”Bulans” hockeyfilosofi ingår aggressiv forechecking som i bästa fall leder till vunnen puck i anfallszon och farliga lägen. För oss supportrar innebär det ett roligt, intensivt, anfallsspel och ett försvarsspel som börjar högt upp i offensiv zon. Svagheten med detta är om motståndarlaget lyckas spela över Brynäs högt forecheckande forwards som då har lång väg hem. Kanske är det detta som Färjestad och Växjö gör bra. Kanske är de helt enkelt två bra lag. Kanske är det snarare så att Brynäs ar lätt för Frölunda och att vi kan förvänta oss svårigheter mot övriga topplag. Förmodligen så handlar det dock om min ursprungliga teori om att Skellefteå och Växjö läst Brynäs offensiva försvarsspel och hittat ett vapen mot detta.

En annan lite oroande faktor är att Brynäs spelat back-to-back möten mot båda dessa lag där man spelat relativt jämt i första mötet för att sedan förlora klart i den efterföljande matchen. Vad beror detta på? Är det en fråga om motivation, eller klarar inte Brynäs att spela sitt fysiskt krävande spel mot ett motstånd med högt tempo i två raka matcher? Detta skulle i så fall inte båda gott inför ett slutspel där man kommer stå inför just den situationen.

Inför varje match görs en videoanalys av motståndet och ibland anpassar man coachning eller spelsätt till hur motståndet ser ut. För att Bryn’s ska kunna slå Skellefteå eller Växjö i en matchserie, dvs i ett slutspel, så behöver man anpassa sitt spelsätt. Inte för att jag är motståndare till Bulans spelfilosofi, tvärtom, utan för att den tydligen inte fungerar mot just dessa två lag.

På torsdag väntar Djurgården borta och sedan möter man Rögle hemma innan juluppehåll fram till annandagen. Förhoppningsvis kniper Brynäs nya fina poäng, och förmodligen går man till halvtid med en betryggande topp-4 position. Det är roligt att kunna konstatera detta, och blicka uppåt i tabellen snarare än neråt, med tanke på hur det sett ut tidigare säsonger. Trots två raka förluster så är vintern ovanligt bra för oss Brynässupportrar.

Det här inlägget postades i Efter matchen och märktes , , av Olof. Bokmärk permalänken.

Om Olof

Jag har följt Brynäs sedan tidigt 90-tal. Som liten tog min pappa med mig till Gavlerinken och mycket snart hade vi seriebiljetter. 1993 var jag som 11-åring på plats och såg Brynäs vinna SM-guld. Efter att för två år sedan flyttat till Stockholm på grund av jobb har jag inför säsongen 2013-14 sagt upp min seriebiljett. Tyvärr finns inte tid att resa 4-5 timmar till Gävle för varje hemmamatch. Istället fortsätter jag att följa Brynäs på TV och se matcher live när det ges tid. Mitt roligaste Brynäs-minne på plats är tveklöst SM-guldet 1993 (1999 var jag inte på plats i Ö-vik). Även flera semifinalser har varit riktiga höjdare. Jag minns Brynäs krossning av Malmö med 2-1 i matcher. 8-0 5-0 på hemmaplan. Även semifinalrysarna mot Luleå är fina minnen. 2012, då jag fortfarande hade seriebiljett, var jag på plats för att se ännu ett SM-Guld och det faktum att Brynäs åter var på toppen, tillsammans med den otroliga stämningen i hallen, var en höjdpunkt. SM-finalen mot HV71 är ett dystrare minne. Det är även de säsonger då det gått sämre. Det har ju varit ett par på senare år… Jag förblir ett troget Brynäsfan som med kritiska ögon granskar klubben och laget. Jag tycker att en riktig supporter ska ha åsikter och ge konstruktiv kritik. Det är just detta som jag har som målsättning här på bloggen..

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *