Granskning av Brynäs värvningar 2015-16

Silly Season är i full gång och flera SHL-lag verkar ha värvat klart medan andra fortfarande skannar marknaden. Brynäs är inget undantag. Sportchef Stefan Bengtzén vill toppa laget för att ge Brynäs ett bättre lag än det lag som åkte ut i kvartsfinalen förra året. Här är en summering kring vilka som gått till och från Brynäs, hittills:

Lämnar

Daniel Brodin (RW) – Till Djurgårdens IF
Brodin har gjort en gedigen insats i Brynäs och jag gissar att Bengtzén helst ville ha kvar stockholmaren. Brodin ville hem och beroende på vilken lönenivå han ligger så tror jag att det är bäst för alla tre parter – Brynäs, Djurgården och Brodin själv.

Christian Djoos (D) – Tillbaka till Washington Capitals organisation
Djoos var Brynäs förstaval i PP den senaste säsongen. Här tycker jag inte att han levde upp till de förväntningar jag hade på honom. Många förväntade sig en ny Gunderson vilket naturligtvis inte var realistiskt, men jag förväntade mig att han skulle utveckla sitt spel och bli en offensiv kraft främst i PP. Tyvärr blev jag besviken, vilket inte betyder att Djoos utveckling kan fortsätta och ta honom till högre höjder. Jag gissar att Djoos får tillbring nästa säsong i AHL eller i Brynäs.

Jonas Nordquist (C) – Till Klagenfurter AC
Nordquist har varit en stabil center de senaste åren och var mycket pålitlig framförallt SM-guldåret 2012. Dock passar Nordquist inte riktigt in i ”Bulans” spelstil som bygger på snabb skridskoåkning och jag tror det är bäst för både Brynäs och Nordquist att gå skilda vägar.

Alexander Lindgren (C/LW) – Till Timrå IK
Lindgren började säsongen starkt men var sedan skadad större delen av säsongen. Det hade varit intressant att se honom i Brynäs, men det är antagligen bäst för honom att få ”börja om” i Timrå.

Tomas Slovak (D)
Slovak var ett nyttigt tillskott för Brynäs den senaste säsongen och en av de spelare som jag gärna sett att Brynäs behöll. Som alltid är det beroende av ekonomi och spelarens klubbkänsla. Då Slovak knappast har Brynäshjärta så blir det en ekonomisk fråga och med den backbesättning som Brynäs har tror jag att pengarna kan läggas bättre på annat.

Tim Wallace (LW/RW)
Wallace blev inte den målspruta som många hoppades, men bidrog till att stärka Brynäs offensiv. Förmodligen är Wallace dyr och då anser jag att pengarna kan läggas på andra spelare i stället.

Bill Sweatt (LW) – Till Luleå HF
Bill Sweatt var Brynäs skyttekung under förra säsongen och en spelare som jag antar Brynäs ville ha kvar. Tyvärr valde Sweatt Luleå istället som storsatsar, och jag drar slutsatsen att skälen är ekonomiska. Mycket synd för Brynäs som hade behövt Sweatt, men man får ha förståelse för att transatlantiska spelare som spelar i Europa inte är här pga klubbhjärta utan för att tjäna en hacka.

Jonas Johansson (G) – Lånas ut säsongen 15/16
Denne juniormålvakt trodde jag skulle få chansen den här säsongen. Dock verkar han ha konkurrerats ut av Sandström och lånas ut. Förhoppningsvis växer Johansson i ett allsvenskt lag och kommer tillbaka säsongen 16/17 som en förstemålvakt.

Oscar Eklund (D)
Eklund var ganska osynlig när han fick spela och behöver förmodligen mer speltid i t.ex. en allsvensk klubb.

David Westlund (D) – Till Karlskrona HK
Westlund gjorde det mycket bra när han fick chansen men skulle haft svårt att platsa i Brynäs säsong 15/16. Vi får önska honom lycka till i Karlskrona och hoppas att han har Brynäshjärtat kvar om han skulle slå igenom.

Johan Holmqvist (G)
”Honken” fick inte förnyat förtroende inför fjolårets säsong men värvades in för att backa upp ”Starken” när juniorerna skadades och blev sjuka. ”Honken” är mycket populär bland alla Brynäsare och togs självklart emot väl. Han utgjorde ett stabilt alternativ till ”Starken” och jag hade inte haft någonting emot att se honom fortsätta i Brynäs som alternativ till 1-2 unga målvakter. Holmqvist har stor rutin och ett Brynäshjärta – något som gör honom till en utmärkt mentor.

Nyförvärv

Nick Johnson (F) – Kontrakt på 2 år
Nick Johnson är tillsammans med Porseland Brynäs stjärnvärvning. Som forward i Växjö gjorde han 38 poäng under säsongen och tog SM-Guld i ett slutspel där han gjorde poäng varannan match. Enligt de insatta personer jag pratat med fick Johnson inte överdrivet mycket förtroende i PP vilket gör poängskörden mer meriterande. I Brynäs kommer Johnson att bli en nyckelspelare vars produktion avgör om laget ligger på övre eller undre halvan av tabellen.

Jonathan Pudas (D) – Kontrakt på 2 år
Jag har inte sett Pudas spela tidigare även om jag sett några av Karlskronas matcher under säsongen. Pudas är en ung och lovande back som Bengtzén tror stenhårt på. Ser man på statistiken så gjorde han poäng ungefär varannan match i Allsvenskan och hade mycket fin +/- statistik. Framförallt det senare bådar gott, men det återstår att se om Pudas kan kliva upp den nivå som krävs för spel i SHL. Oavsett statistik så är Pudas en mycket intressant värvning som jag tror kan slå väl ut.

Felix Sandström (G) – Kontrakt på 2 år
Sandström kontrakteras från juniorlaget och är tänkt som Starkbaums konkurrent. Det bästa vore om Sandström skulle klara av att dela målvaktssysslan med Starkbaum vilket skulle innebära att han är en mycket bra målvakt. I värsta fall blir han en backup som får stå när ”Starken” är trött. Det första scenariot är vad både jag och Brynäs hoppas på.

Mathias Porseland (D) – Kontrakt på 1 år
Porseland är Brynäs andra ”stjärnvärvning”. Porseland är från Göteborg men valde Brynäs vilket kan vara av flera anledningar. Dels kliver han in som ”stjärna” i Brynäs vilket inte är lika säkert att han gjort i Frölunda. Dessutom kan, som alltid, ekonomin ha spelat in. Ser jag på Frölundas och Brynäs backbesättningar så tycker jag inte att Brynäs ligger så långt efter, men Frölunda har en större bredd. I Brynäs kommer Porseland att konkurrera med unga backar som slåss för en plats i laget. Porseland framhävs som ett offensivt vapen tänkt att spela PP, och i KHL har han den senaste säsongen gjort 30 poäng på 45 matcher. Det blir mycket intressant att se om det verkligen är klass-skillnad mellan KHL & SHL vilket skulle innebära att Porseland öser in poäng här. Dock tror jag att skillnaden är mindre än många tror och jag ser Porseland som en uppgraderad Djoos, men inte en stjärna a la Tuulola, ”Sjödda”, Djoos Sr, Gunderson eller Ekholm. Blir han en ny Hietanen eller Lars Jonsson så blir jag nöjd.

Reflektion

Brynäs största förlust inför säsongen är Sweatt. De nyförvärv man gjort höjer backsidan, men på forwardssidan som under förra säsongen hade förtvivlat svårt att göra mål så ersätter Johnson Sweatt. Det har pratats om att en ”stjärncenter” ska in vilket jag verkligen hoppas på – annars riskerar Brynäs att hamna i botten av tabellen igen. Samtidigt är det svårt att göra en sådan bedömning då Brynäs spelade ganska bra under ”Bulan”. Det är möjligt att förra årets spelarmaterial passar bättre i den fartfyllda hockey som ”Bulan” förespråkar och att man därför klarar sig ganska bra med samma spelarmaterial. Dock ska vi komma ihåg att måltorkan var konstant under hela säsongen, oavsett tränare, och det är främst det som Brynäs behöver åtgärda under denna silly season.

Vad hände, Sundlöv?

Jag har tidigare tänkt skriva ett inlägg för att tavcka Micke Sundlöv efter alla trogna år i Brynäs. Ett sådant inlägg är naturligtvis på sin plats. Dock har det hänt saker sedan Sundlöv slutade i Brynäs som gör mig konfunderad.

Micke Sundlöv som ung Brynäsmålvakt

Micke Sundlöv som ung Brynäsmålvakt

Först av allt: Stort tack till Micke Sundlöv som lagt ner hjärta och själ i Brynäs inte bara som sportchef utan också som oerhört omtyckt målvakt. Jag har själv sett Sundlöv, som tillhörde den inre trofasta kärnan av Brynäs spelartrupp under många år, starta slagsmål, veva med spaden och framförallt gjort omöjhliga räddningar som räddat dagen (eller säsongen). Jag var själv på plats 1993 när Sundlöv som säker sista utpost var en bidragande orsak till att Brynäs vann SM-guld, och jag såg med egna ögon hur Sundlöv sköt en puck på liggande AIRare vilket startade Elitseriens största slagsmål genom tiderna vilket såhär i efterhand är en rolig anekdot. Till och med Börje Salming deltog.

Som sportchef var Sundlöv, förmodligen med all rätt, fientligt inställd mot media. Han hade det inte lätt som sportchef i en anrik förening som Brynäs i en tidsålder då bloggar, forum och fansidor poppade upp med mer eller mindre genomtänkta kommentarer. Sundlöv kan inte ha haft det lätt då han i stort sätt varje dag sågades för värvningar eller uteblivna värvningar. Som Brynäsare ”på sidan” kan man skratta när okunniga tyckare hånar Sundlöv pga uteblivna värvningar i april/maj, men Sundlöv verkar ha tagit åt sig utav i alla fall delar av den kritik han fick utstå. På grund av att han ändå fullföljde sitt uppdrag, och för att han bidragit till flera av Brynäs SM-guld samt varit en starkt bidragande orsak att Brynäs byggt upp sin juniorverksamhet så vill jag sända ett stort tack till Micke Sundlöv! Jag hoppas han lyckas väl i Karlskrona, så länge det inte är på Brynäs bekostnad.

Sundlöv som sportchef i Brynäs

Sundlöv som sportchef i Brynäs

Nu till mina funderingar: När Sundlöv slutade som sportchef i Brynäs för drygt ett år sedan gjorde han det för att han inte ville vara sportchef längre. ”Någonstans har jag gjort en resa med det som jag, utöver min familj, älskar mest här i livet. Jag har varit i Brynäs IF mer eller mindre sedan 1987, både som spelare och som ledare, och jag har kommit till en punkt där jag känner att jag vill göra något annat. Det kan vara bra, både för Brynäs IF och för mig. Det känns också bra att få ta det här beslutet själv, än att bli tvingad av till exempel arbetsgivare eller sjukdom. Mitt i allt det sorgliga som det ändå är att lämna efter så många år, känns det ändå bra att det här verkligen är mitt beslut” sade Sundlöv i ett pressmeddelande. Till media utvecklade han med att han ville prova något annat, och att hans drömjobb var att vara scout för ett NHL-lag, vilket han också blev.

Inför denna säsong blev Sundlöv erbjuden en förlängning som scout, men tackade nej till fördel för sportchefsjobbet i Karlskrona. Vad hände? Varför vill han tillbaka till den roll som han för ett år sedan inte ville ha, och till och med kallade för en ”omöjlig roll”? Varför fortsatte han inte som scout, som han hade all möjlighet att göra? Varför tog han jobbet som sportchef hos en nykomling som riskerar att hamna i botten av tabellen, någonting vi vet fått Sundlöv att må dåligt av när det hänt Brynäs? I de intervjuer som getts pekar Sundlöv på att han ville prova på något nytt och menar då inte sportchefsjobbet utan regionen och laget som blir nytt.

Som jag ser det finns det tre möjliga, mer eller mindre konspiratoriska, förklaringar till detta:

Sundlöv ville inte fortsätta i just Brynäs

Som Sundlöv insinuerat vill han prova på någonting nytt i en ny stad. Pressen på¨Sundlöv i Brynäs har stundtals varit extremt stor vilket också har sina förklaringar. Brynäs har alltid spelat i den högsta serien och har aldrig åkt ur. Skulle Sundlöv som sportchef vara ansvarig för att Brynäs åkte ur Elitserien/SHL så skulle det vara ett enormt misslyckande. Ett sådant scenario skulle inte bara skada Sundlövs rykte temporärt utan skulle bli någonting som han fick leva med resten av livet. Hockey är väldigt viktigt för Gävle och precis som ”Bulan” förklarat så är det svårt att förstå den Brynäsanda och det engagemang som finns för Brynäs i Gävle om man kommer utifrån. Pressen kan helt enkelt ha blivit för stor på Sundlöv de gånger då man fått kvala sig kvar att han kände att det inte var hållbart i längden. Som Brynässupporter uppväxt med Brynäs vet han vad Brynäs betyder och vad det skulle innebära att vara ansvarig för den katastrof det skulle innebära för hela Gävle.

Sundlöv saknade sportchefsjobbet

Eventuellt ville Sundlöv vara sportchef men just slippa pressen i Brynäs. Det kan också vara så att Sundlöv för ett år sedan var less på att vara sportchef och hade inställningen att han inte ville vara sportchef i Brynäs eller någon annan stans över huvud taget. Efter ett år som scout kan han ha saknat sina gamla arbetsuppgifter och att vara i hetluften. Brynäs har redan tillsatt en ny sportchef så när erbjudandet kom från Karlskrona kanske det blev naturligt att ta det. Detta är för mig den mest logiska förklaringen, även om jag tror att pressen i Brynäs också spelade in.

Sundlöv fick sparken i Brynäs

Ett scenario som den okritiska Geflesporten aldrig funderat över eller ens frågat om är att Sundlöv kan ha blivit pressad att säga upp sig. Kanske tyckte Brynäs ledning att det var dax för Sundlöv att lämna över till någon annan. För att slippa skandaler kan man ha bett Sundlöv säga upp sig, vilket inte är helt ovanligt i företagsvärlden. Detta skapar inte lika många rubriker, speciellt då lokalmedia knappt kritiskt granskar någonting sportrelaterat i brist på konkurrens. Att ordföranden och fler avgår efter säsongen kan vara ett tecken på att Brynäs styrelse och mäktiga män vill ha en förändring. Trots allt har man med undantag för 2012 knappt nått kvartsfinal de senaste 10 åren. Det är inte omöjligt att Sundlöv fick gå som en del i ett förändringsarbete och att han egentligen trivdes bra som sportchef – någonting som han nu fått möjligheten att göra i Karlskrona.

Man kan säga mycket om det sista scenariot, men man kan inte säga att det är helt omöjligt. Dock hoppas jag, och väljer att tro, att Sundlöv fick gå på sina egna villkor.

Tack för tiden i Brynäs Micke Sundlöv, och lycka till i Karlskrona!

Ryan Thang lämnar Brynäs

Efter ungefär ett dygn som Brynässpelare så lämnar Ryan Thang Brynäs. Anledningen är att arbetstillståndet tar längre tid än förväntat att få och att Thang då, med sitt en-månads kontrakt, endast skulle hinna spela ett fåtal matcher med Brynäs. Man har därför valt att avsluta kontraktet innan det ens påbörjats.

Se Sundlöv kommentera saken här.

Brynäs värvar amerikan från Mora

Enligt DT och hockeybloggaren Mr Madhawk har Brynäs idag värvat Ryan Thang från Mora. Den 26-årige Amerikanen, som är forward, beskrivs på Eliteprospects som en tvåvägs-spelare som är bra med klubban, hyffsad på skridskorna och har ett bra skott. Enligt dem som känner till Thang så är han en hårt jobbande forward med ledaregenskaper, som likt många andra transatlanter har en tendens att alltid gå rakt på mål.

Moras klubbdirektör Peter Hermodsson säger till DT att Thang inte levt upp till kraven på honom i Mora samtidigt som han varit dyr i drift, vilket gjorde att de gick med på att släppa amerikanen till Brynäs. Enligt Mr Madhawk så tar Brynäs över kontraktet rakt av vilket inte nödvändigtvis innebär att spelaren är dyr med Elitseriemått.

Som Brynäsare hoppas jag att Thang kan producera bättre i Brynäs än vad han gjorde i Mora, då han kommer att få en bättre omgivning. Det är också välkänt att transatlanter ofta behöver en omställningsperiod för att vänja sig vid den stora isen. Denna omställning borde Thang nu ha genomgått, men om man ska vara optimistisk så kan man välja att tro att detta är anledningen till Moras besvikelse med honom. Jag har inte sett Thang spela i Mora, så det ska bli riktigt intressant att se amerikanen i Brynäsdressen. Enligt Mr Madhawk kan detta bli redan ikväll mot HV71.

Thang har de senaste säsongerna spelat i AHL där han producerat hyfsat med poäng. Rent poängmässigt kan hans prestation i AHL jämföras med Sweatt eller Scott då han gjort poäng ungefär varannan match. Förra året fick han chansen i Nashville, i NHL, där han dock endast fick göra en match.

Denna värvning är välkommen kanske speciellt med tanke på Brynäs skadeläge. Även om juniorerna gjort mycket bra insatser så tror jag att Thang kan tillföra mer. Min förhoppning är att Thang blir en spelare för någon av de två första femmorna även när skadade spelare kommer tillbaka och det drar ihop sig till slutspel. Det är i slutspelet som jag tror att Brynäs amerikaner blir som mest nyttiga.

denna länk finns en mycket intressant spelaranalys av Ryan Thang från Hockeysfuture.com.

Nokelainen, Rahm och Brynäs målskytte

Som jag gissade så stack Lindholm till NHL. All heder åt Lindholm som vågar chansa. Till följd av detta behövde Brynäs en ny förste-center och den fann man relativt snabbt i Petteri Nokelainen.

Nokelainen är trots sin relativt unga ålder (27) välmeriterad. Han har spelat i NHL och där varit ordinarie samt vunnit VM-Guld med Finland där han i VM-finalen bidrog med ett mål när våra grannar i öst fullständigt krossade Sverige. Dock är det inte som målskytt Nokelainen gjort sig känd i NHL. I stället har han vart en checking-line spelare som ska spela tight, tufft och se till att motståndarna inte gör mål. Han har också framgångsrikt spelat i boxplay innan han inför förra säsongen skadade sig och fick försöka spela sig tillbaka via AHL.

Det är svårt att värdera en checking-line spelare från NHL. Dessa spelare är ibland utpräglade rollspelare som inte har en aning om vad de ska göra vid motståndarmålet. Andra är helt enkelt tvåvägs-spelare som fått en defensiv stämpel i NHL. Troligtvis, och förhoppningsvis, tillhör Nokelainen den andre kategorin och kan därför vara ett vasst offensivt kort. För en offensiv drivkraft är precis vad Brynäs behöver. I och med att man tappat Järnkrok och nu Lindholm från ett lag som hade väldigt svårt att producera redan med dessa spelare i laget så har Brynäs inte precis Elitseriens (eller SHL som det nu så internationellt ska heta) vassaste offensiv. Hoppet står till de nya transatlanterna och till Nokelainen. Om man får prioritera Brynäs över enskilda spelares framgång så kan man också hoppas att Lindholm inte tar plats i NHL och på så vis ansluter en bit in på säsongen. Jag ser det som ganska troligt att så blir fallet, men hoppas förstås att Elias tar en plats i NHL.

Skulle Nokelainen och transatlanterna floppa så blir det en tung säsong. Visst kan vissa andra spelare såsom Brodin, Rödin osv producera hyffsat men det är dessa tre som ska leda lagets offensiv. Domedagsscenariot är att dessa totalfloppar eller skadar sig och att Brynäs samtidigt får en svag defensiv. Backsidan ser betydligt starkare ut i år och en spelare som Kihlström blir ovärdelig, men målvaktssidan är identisk och när förra årets förklaring till det svaga målvaktsspelet, att Rahm var skadad under försäsongen, slår in även i år så blir jag nervös. Jag hoppas att jag har fel, men som jag skrev i ett tidigare inlägg så ser Brynäs målvaktssituation riktigt skakig ut.

Många Brynäsare är väldigt negativa. Ett roligt exempel på det var när någon på Brynäs facebook-grupp krävde Sundlövs avgång efter förlust mot Leksand i årets första träningsmatch. Den personen lär inte sitta som expert i TV under denna livstid, men de tär ändå ganska signifikativt för hur många supportrar tänker. Eftersom jag varit väldigt negativt i detta inlägg fram tills nu så ska jag också presentera best-case scenario.

Nokelainen är en världsspelare som inte går att jämföra med Brynäs historiska finska värvningar. Han är en spelare som hör hemma i NHL och också hade spelat där om han varit skadefri. I Brynäs kommer han att få speltid i boxplay och få utveckla sin offensiv genom spel med starka offensiva spelare. Att han gjort mål i en VM-final mot Sverige kan vara bevis för att han inte bara har defensiva kunskaper. I Brynäs kan Nokelainen bli en av ligans bästa centrar, kompletterad av Sweatt och Scott kommer denna kedja att bli en av SHL’s bästa kedjor. Tillsammans har de inte bara rutin och snabbhet utan också den kraft som i lag som Skellefteå visat sig vara mycket framgångsrik även i Sverige. Sweatt och Scott bidrar med ett traditionellt transatlantiskt ”go” och en vinnarmentalitet som innebär att vi i det kommande slutspelet inte bara har en pitbull i form av Granström i laget utan ett helt gäng som kommer att kämpa ner sitt motstånd.

Antagligen hamnar vi någonstans mittimellan dessa två versioner…

Apropå Granström så är det väldigt synd att han skadar sig. Granström är en kämpe som man inte kan ogilla och han är ovärdelig i tighta matchsituationer. Dock kan jag konstatera att han alltid är som bäst i slutspelet och att det därför är bättre att han opererar och rehabiliterar sig i början av säsongen än att han kör på och missar ett slutspel. Under SM-guld året gjorde han lika många mål i slutspelet som under hela grundserien.

Nu ska det bli spännande att se hur det artar sig, när det sätter igång på allvar!

Lindholm & J20-back till Nordamerika?

Cirkusen kring Lindholm är i full gång. Efter att ha skrivit kontrakt med Carolina så har Lindholm nu att besluta om han vill fortsätta i Elitserien eller om han vill försöka ta en plats i NHL redan nästa säsong.

Carolina har gått ut offentligt och sagt att de vill att Lindholm ska komma över redan nu. Likt många andra NHL-lag så är de villiga att sastsa stenhårt för att ge tidiga draftval alla möjligheter att växa fram som storstjärna. Det ryktas till och med om att Lindholm ska ingå i en stjärnspäckad förstakedja. Med andra ord så verkar Carolina tro mycket på Lindholm och det är självklart någonting väldigt positivt.

Personligen tror jag inte att Lindholm är redo för NHL. Jag tror att han behöver 1-2 år för att bygga styrka och få mer rutin av att vara en ledande spelare i ett lag. För min del skulle det laget gärna kunna vara Brynäs. Åker han över så är jag rädd för att det laget blir Carolinas farmarlag i AHL. Att spela AHL är inte fel det heller, men som Brynäsare så hade man självklart hellre sett att Elias valde Brynäs före spel i AHL. Dock är det inte riktigt så enkelt…

Jag tror att Lindholm kommer att åka över och försöka i NHL. Jag tror också att Carolina kommer att inse att han behöver ett par år till och att han antingen blir utlånad till Brynäs eller spelar större delen av säsongen i AHL.Anledningen till att jag tror att han kommer att åka över är att hans pappa, Micke Lindholm, spelade väldigt länge i NHL och blev likt spelare som Mats Sundin, Daniel Alfredsson, Ulf Samuelsson osv en spelare som hade NHl som sin ”hemma-liga”. Jämför detta med en spelare som Dackell eller Kenny Jönsson som mest verkade ha spelat i NHL som något temporärt innan man vände hem och spelade i den liga man kände sig mer hemma. Jag tror att det är större sannolikhet att vi ser Silfverberg i Brynäsdressen i framtiden än att vi ser Lindholm i densamme. I alla fall om Lindholm inom ett par år platsar i NHL. Det kanske är dumt att basera mina tankar kring Elias tankegångar på hur hans pappa verkade fungera, men de tär en känsla jag har och då jag inte är en tankeläsare har jag inte mycket mer att gå på. Jag kan, och hoppas, ha helt fel. Hur som helst så hoppas jag att Lindholm har en lång och framgångsrik karriär vart han än spelar. Med den talang han har så lär i alla fall den förväntningen besannas.

Slutligen så vill jag förtydliga att jag ror att det bästa för Lindholm vore att spela ett år till i Brynäs och likt Järnkrok ta en ledande roll för att sedan komma över som en spelare klar för NHL-spel.

En annan Brynäsare som är NHL-aktuell är J20-spelaren Fredric Larsson. Larsson, som är en stor och fysisk back, är just nu i Philadelphia och träffar det lag som äger hans rättigheter. Planen är att han ska spela i USHL-laget Youngstown för att utvecklas vidare och på lång sikt slåss om en NHL-plats. I Larssons fall tycker jag det är helt rätt att åka över. Framförallt för att, som han också säger här, han har en spelstil som kommer passa sig bättre i Nordamerika än i Sverige, men också för att Brynäs inte gett några indikationer över huvud taget på att man skulle satsa på honom.

Bill Sweatt klar för Brynäs

Efter att ha varit på fiskeresa i en vecka så kom jag hem till en glad nyhet: Brynäs har gjort klart med ännu en AHL-forward. Bill Sweatt heter det nyaste tillskottet i Brynäs trupp. Här är en video där Bill presenterar sig själv då han spelade i Chicago Wolves:

Bill Sweatt beskrivs som en snabb spelare vilket brukar passa sig ganska bra i Elitserien (eller SHL som det numera kallas). I AHL har han gjort ca ett poäng varannan match vilket får ses som ganska bra. På grund av tuff konkurrens i Vancouvers organisation har Sweatt haft svårt att slå sig in i NHL. Att han fått chansen ett par gånger ser jag som att han legat nära och presterat på ett bra sätt i AHL.

Sweatt har spelat i landslaget i diverse åldrar och blev säsongen 05/06 utsedd till turneringens bästa forward i U18-VM där hans USA också tog guld. Vancouver draftade Sweatt i den andra rundan (38 totalt) vilket visar att han har en stor potential. Förhoppningsvis får han chansen att visa den, och blomma ut på allvar, i Brynäs under nästkommande säsong!

Här är två andra videos med highlights från Bill Sweatt:

I och med värvningen av Bill Sweatt så har Sundlöv värvat två AHL-forwards, som utlovat. Jag tror mycket på dessa två herrar som förutom poängproduktion samt spel i special teams (PP/BP) antagligen kommer att bidra med den Amerikansk-Kanadensiska vinnarmentaliteten och det ”go” som de gjort sig kända för på den andra sidan Atlanten.

Brynäs målvaktssituation oroar

Det sägs att målvakten är ett lags viktigaste spelare, och jag tenderar att hålla med. Målvakten är den spelare som spelar hela matcher och en målvakt kan vara, och är ofta, skillnaden mellan vinst och förlust. Hur hade det gått utan Sundlöv -93, ”Honken” -99 eller Svedberg -12? Och hur hade det gått med Sundlöv -95? Målvakten är inte den enda spelare som vinner matcher, men han är en mycket viktig del av laget.

När ett lag har dåligt målvaktsspel så destabiliseras ofta försvarsspelet. Jag påstår med detta inte att en bra målvakt måste innebära ett bra försvarsspel men tyvärr kan även de mest stabila försvarsuppställningarna falla ihop som korthus när de märker att målvakten inte håller måttet. Ofta försöker då försvarsspelare göra det lilla extra för att inte låta motståndarna komma till avslut och man kanske t.ex. inte vågar stöta i rätt läge eller försöker täcka skott när man egentligen borde lämna fritt skottfält och fokusera på att förhindra pass.

Brynäs hade under förra säsongen ett tveksamt målvaktsspel. ”Honken” är i grunden bra men har problem att hålla sig skadefri en hel säsong. När ”Honken” började tappa in puckar i matcher där Brynäs spelade riktigt bra så började också spelet att fallera i just de matcherna. Tänk er själva att som spelare gå in 110% och spela diciplinerat försvarsspel och ha spelmässigt övertag för att se höstlöv dala ner i den egna kassen. I dessa lägen blir målvaktens roll väldigt tydlig. ”Honken”, som varvade ovan nämnda insatser med att totalt spika igen, har vunnit ett SM-Guld åt Brynäs när han -99 storspelade och spikade igen totalt. Dock har han blivit äldre och hans kropp känner av alla åren inom elithockeyn. ”Honken” behöver en konkurrent som kan komma in och spika igen. En konkurrent som sporrar honom att själv prestera på topp och någon som kan komma in när ”Honken” har sina formsvackor. Säsongen 11/12 var detta Svedberg. Säsongen 12/13 var detta Rahm, som inte alls klev fram så som Svedberg gjort säsongen innan.

Jag tror att vi som fans haft för stora krav på Rahm. Rahm har inte spelat hockey på flera år och kan då inte förväntas komma in och storspela direkt. Det bästa för Rahm hade antagligen varit att börja som en av två målvakter i ett allsvenskt lag och på så sätt mjukstartat med hockeyn. I Brynäs fick han spela elithockey direkt och fick, vilket är helt logiskt, förslitningsskador. Visst gjorde han bra insatser innan dess, men Brynäs borde ha förstått att en målvakt inte kan komma in och spela på topp efter flera års frånvaro och man borde med facit i hand ha låtit Rahm stanna i Allsvenskan, inte minst med tanke på att man fick köpa ut honom från sitt kontrakt för dyra pengar.

Till nästa säsong så är Rahm ett högst osäkert kort. I bästa fall studsar han tillbaka, slipper skadeproblem och kliver fram som en riktigt bra målvakt. I sämsta fall blir han skadad, får stukat självförtroende och tvingas hoppa in på grund av en skadad ”Honken”. Det kan alltså mycket väl vara så att Brynäs sitter med två småskadade målvakter som skulle må bäst av att vila. Detta scenario är, enligt mig, mycket mer troligt än ett scenario där båda är skadefria och på topp.

Brynäs räddning kan bli den då 18-årige målvakten Jonas Johansson. Johansson är ett superlöfte och vill det sig illa för Rahm och ”Honken” så kommer Johansson tvingas spela på grund av deras skador eller formsvackor. Det är då inte helt omöjligt att Johansson, som är son till gamle SM-Guldmedaljören Per-Johan Johansson, tar chansen och blir ”Honkens” konkurrent om förstaspaden. Jag tror att Brynäs egna plan för Johansson är att han succesivt ska slussas in i A-laget och om 1-2 säsonger vara en av två målvakter. Dock tror jag att nästkommande säsongs målvaktssituation kommer att bli den utlösande faktorn för Johanssons inträde i A-laget. För Brynäs, och för Johanssons, del så hoppas jag att han är redo…

Brynäs värvar inför nästa säsong

Brynäs har som bekant gjort ett par värvningar inför nästa säsong och idag blev det klart med en av de två(?) AHL-spelare som Sundlöv tidigare utlovat. Greg Scott ansluter inför säsongen 2013-14. Scott har under de senaste säsongerna spelat i AHL där han framförallt gjort sig känd som en offensiv spelare. Under årets AHL-slutspel gjorde Scott 7 mål och 3 assist på 9 matcher vilket får ses som mycket bra. Fyra av de målen skedde i en och samma match, vilket kan ses här: http://www.youtube.com/watch?v=0ltmSkItT9E

Dock har poängutdelningen inte varit lika god under grundspelet. Det är därför väldigt svårt att värdera Scott, speciellt som jag inte sett honom spela. För Greg Scotts stats, se Eliteprospects.

Det är överlag svårt att värdera AHL-spelare eftersom deras prestation, precis som alla andras, till stor del beror på vilken omgivning de spelat och hur de matchats. Enligt brynas.se har Scott spelat både BP och PP vilket är positivt. Han är dessutom ung och har utvecklingspotential. Ett faktum som även är värt att nämna är att Scott varit assisterande kapten i Torontos farmarlag vilket visar på ledaregenskaper.

Ser man till Scotts poängproduktion så kommer den i AHL inte upp i SIlfverberg-klass, men han har producerat mer än t.ex. Anton Rödin- Scott och Johan Larsson ligger på ungefär samma nivå poängmässigt den senaste AHL-säsongen men jag vet då inte hur de båda matchas vilket så klart gör en jämförelse svårt. Hur som helst tycker jag det är positivt att värva en transatlantisk spelare då de ofta tillför attityd och ett ”go” i sitt spel som kan höja ett helt lag. Jag ser mycket fram emot att få se Greg Scott, som enligt Aftonbladet får två miljoner kronor i årslön, i Brynäsdressen nästa säsong.

Här är ett klipp, med intervju, som Torontos farmarlag gjort med Greg Scott.

http://www.youtube.com/watch?v=ZO6fLQL3ZBU

Förutom Greg Scott har Anton Rödin vänt hem till Brynäs efter två mindre lyckade år i AHL. Jag kommer ihåg Rödin som en vass men ofta självisk spelare som ofta höll i pucken lite för länge. Unga spelare som gör just detta brukar mogna vilket jag hoppas Rödin har gjort. Jag tror att Rödin kan fortsätta utvecklas och bli en bra målskytt. Vi ska komma ihåg att Rödin var mer framträdande än t.ex. Silfverberg för två år sedan även om vi så klart inte kan hoppas på en lika spikrak utvecklingskurva.

Från Luleå har Brynäs värvat Lukas Kihlström. Denna värvning verkar Brynäsfansen vara nöjda med men det talas inte så mycket om den. Jag tycker att värvningen av Kihlström är en mycket bra värvning och jag kommer ihåg att han gjorde ett väldigt bra intryck i årets slutspel. Kihlström kommer att bli den klippa i försvaret som Brynäs saknade under förra säsongen och om Kihlström, Gunderson, Bertilsson, Sundqvist, Persson och Jacobsson håller sig skadefria så tycker jag att Brynäs ser ut att ha en stabil backuppsättning. Frågetecknet är kanske offensivt där man förutom Gunderson inte har någon självklart PP-back, men enligt Sundlöv tror han på Kihlström som offensiv kraft och jag vill också framhäva Bertilsson som visat sig vara en intelligent spelare. Lööf och Djoos ser jag som spelare under utveckling, även om framförallt Lööf visat att han håller försvarsmässigt på hög nivå.

Alexander Lindgren från juniorlaget har skrivit A-lagskontrakt vilket är bra och sist men inte minst så har Brynäs även värvat Daniel Brodin från Ässät i finska ligan. Brodin som tagit sig upp i Djurgården för att sedan gå till Ässät har varit och är en lovande spelare som det ska bli intressant att följa. Många hyllar Brodin och det kan mycket väl visa sig stämma, men som jag ser det är det här första gången som Brodin för första gången behöver visa att han håller i Elitserien.

Sundlöv pratade länge om två AHL-forwards, men verkar nu tveka på den punkten. Jag hoppas att det blir en till spets-spelare från AHL och kanske någon intressant forwardsvärvning till. Far och son Nylander ryktas ju in, och det skulle onekligen vara intressant att se en 40+ ”Nyllet” i Brynäs PP. Hans son, som är mycket lovande, är onekligen en intressant spelare men kanske ingen som kommer att vara framträdande än på ett par år. På målvaktsfronten verkar man nöjda med ”Honken” och Rahm, hur man nu ska tolka det…

Slutspelssummering

Jag kommer inom de närmsta dagarna att summera slutspelet, säsongen och laget i tre separata inlägg. Jag tänkte börja med att summera det som ligger färskast i minnet – slutspelet.

Brynäs gick som bekant in i slutspelet med en usel form. Man hade rasat ihop som ett korthus efter juluppehållet och gått från att vara ett topplag till att få slåss för slutspelsplatsen. Att det blev slutspel ändå är positivt för kassan, men utsikterna för avancemang var inte stora. Speciellt då man fick möta seriesegraren, Skellefteå.

Jag tycker att Brynäs gjorde ett tappert försök utifrån sina förutsättningar. Framförallt i den första, men också den andra matchen klev man upp och spelade ett disciplinerat försvarsspel som skapade jämna matcher. Tyvärr tycker jag man hade en del otur med domslut och fick, framför allt i första kvartsfinalen, spela allt för mycket boxplay för att ha någon chans. Brynäs spelade tufft och Skellefteå favoriserades som seriesegrare av domarna. När matchserien sedan gick vidare till match 3 och 4 tappade Brynäs lite av den diciplin man haft, förmodligen till följd av att det tuffa spelschemat med match varannan dag, och låg inte lika nära. Trots detta hade det inte varit helt orättvist om Brynäs kunnat knipa en seger. Sett över matchserien var Skellefteå helt klart det bättre laget. Skellefteå vann med 4-0 i matcher, men jag tycker ändå att Brynäs föll med flaggan i topp.

Det finns spelare som passar bättre i slutspel än i seriespel. Spelartypen som klarar av att spela ett snabbare och mer fysiskt spel samtidigt som man lyckas åstadkomma kreativa saker är ovärderlig när slutspelet sätter igång. I Brynäs är Jonathan Granström väldigt tydligt en sådan spelare. Tyvärr var Granström borta i början av kvartsfinalserien men var sedan, som förväntat, en av Brynäs bästa spelare. Trots att Granström är osynlig stora delar av grundserien så är det en mycket viktig spelare för laget då han i slutspelet kliver fram och leder sitt lag. Jag tycker också man kan sätta Daniel Widing i den skaran, och även han blir en viktig spelare i slutspelet. Ofta är det de mindre, mer tekniska spelarna som faller bort. Till den skaran hör Järnkrok, Lindholm och Lauritzen. Dock tycker jag mig se tendenser för att Lauritzen kliver fram när det gäller och han var bland annat väldigt bra i slutspelet 2011. Järnkrok var i detta slutspel en av Brynäs bästa spelare, men han klev inte fram på det sätt som behövs för att Brynäs ska slå ut Skellefteå. Kanske är anledningen att han är för ensam.

För att ett hockeylag ska lyckas bra i ett slutspel så är det absolut fundamentalt att ha en målvakt som spikar igen. Förr året hade Brynäs Svedbarg som verkligen klev farm när det gällde, och när han inte spelade hade man en Honken i storform. I år hade Brynäs Honken, som visserligen släpper en del billiga mål men som i flera matchinledningar räddar Brynäs kvar i matchen, men bakom honom hade man Rahm som tyvärr inte håller. Honken har visat sig bäst i konkurrens och har gjort sina bästa säsonger när han konkurrerat med bland annat Sundlöv och Svedberg. När han nu blir allt för given förstamålvakt presterar han inte lika bra. Även om han gorde kanoninsatser i slutspelet så gör han tyvärr vissa missat som blir psykologiskt tunga för Brynäs att återhämta sig från.

Under senare delen av säsongen har Brynäs haft ett ihåligt försvar och ett ineffektivt anfall. När försvaret nu klev fram och spikade igen så blev ineffektiviteten den framträdande anledningen till att man inte lyckas ta ett par matcher i kvartsfinalserien. I bland annat fjärde matchen, så dominerade Brynäs inledningsvis för att trots en kavalkad av chanser släppa in första målet när Skellefteå studsat tillbaka och skapat ett par chanser. Jag ska inte låtsas som att Brynäs försvar var perfekt, för det fanns uppenbara hål i uppställningen, men ineffektiviteten var den största anledningen till att man inte vann någon match. Visst kan det bero på att forwards fick fokusera mer på försvarsspel, och inte var det heller ineffektivitetens fel när Brynäsbackar gjorde individuella misstag, men faktum är att Brynäs gjorde alldeles för lite mål sett till de chanser man fick och det är inte en bra trend om man vill vinna matcher.

Nu börjar en period av omstrukturering där Michael Sundlöv måste avgöra vilka han vill behålla. Senast här om dagen gick man ut med att Berglind, Styrman, Widing, Johansson och Lavander. Överlag tycker jag att beslutet att inte förlänga med dessa spelare är helt rätt då alla underpresterat, men ryktet säger att Widing var villig att gå ner rejält i lön och jag tror själv han skulle vara en bra fjärdeline-spelare, speciellt med tanke på hur han kliver fram i slutspelssituationer. Dock kvartstår faktum att Widing precis som kedjekamraterna Nordquist och Lauritzen kört hopplöst fast. Faktiskt tycker jag att den trion skulle särats på för länge sedan. Även Johansson, som har stora potential att bli en riktigt bra spelare om han börjar förvalta de många chanser som han faktiskt skapar, klev fram under förra årets slutspel men har underpresterat hela säsongen.

Mer om det i framtida inlägg…