Brynäsbloggen

I dagarna har Brynäs, enligt Micke Sundlöv, spikat sin trupp. Den bästa värvningen är förmodligen den lovande Mora-backen Mattias Ekholm. Även Dale Clark ser intressant ut och även om det är väldigt synd att man förlorar Hietanen (förmodligen till HV71) så verkar Clark vara en bra ersättare.

Där slutar dock listan av bra värvningar.

För att ersätta Eddie Läck och Jacob Markström, som båda sticker till NHL, har man värvat Mattias Modigh och Niklas Svedberg från Luleå respektive MoDo. Förvisso är Modigh 23 år och Svedberg 20, men jag är ändå missnöjd med värvningarna. Modigh har visat sig riktigt ojämn i Luleå och Svedberg tog inte chansen i MoDo när övriga målvakter sviktade. Visst är de unga och utvecklingsbara, men jag är ändå väldigt tveksam till de här värvningarna. Det luktar kvalserien lång väg.

Brynäs väljer även att inte skriva nya kontrakt med Nolander och Dixon. Däremot kontrakteras lagkaptenen Dackell.

I fallet Nolander så har jag full förståelse för att han inte kontrakteras. Det är en ganska anonym back som nog kan ersättas av en ung spelare, läs Ekholm.

Dixon behålls inte, enligt hans agent, på grund av pengabrist. Dixon, som var målkung för Brynäs i Elitserien men blev helt anonym i slutspelet, ville inte förnya sitt kontrakt under säsongen vilket nu verkar straffa sig. Jag vet inte hur det egentligen ligger till, men kanske vill Dixon ha för mycket betalt. Antingen det, eller så har man en mindre spelarbudget än förra året. Som jag ser det förlorar man en högavlönad spelare utan att ta in en ny.

Andreas Dackell får kontrakt över ännu en säsong. Dackell, som hade smidighet och snabbhet av en 90-åring i slutspelet, har varit skadad. Hur den skada påverkat honom vet jag inte. Det jag vet är att han alltid har varit långsam och att han inte blir snabbare med åren. I serien, där Brynäs spelar för att dra ner tempot i matcherna, fungerar det. I slutspelet gjorde det inte. Jag är rädd för att ”Dacke”, likt ”Sjödda”, spelar ett år för länge. Jag hoppas att jag har fel! Hur som helst är Dackell, precis som Ove Molin, en Brynäslegend. Jag hoppas att han vet vad han gör.

Anton Rödin ryktas till NHL. Jag tror inte han kommer att hamna där, men man vet aldrig. Skulle han göra det så är det naturligtvis ett till avbräck för Brynäs.

Nu till min åsikt…

Det här räcker inte!

Brynäs förlorar några av sina bärande spelare i Markström, Hietanen och Dixon. Som ersättare får man in två väldigt tveksamma målvakter, en intressant Kanadensisk back och… Alexander Sundström?

Om jag tolkat Sundlöv rätt så är tanken att Sundström ska gå in som center igen och Järnkrok ta över Dixons roll. Då försvagas alltså laget jämfört med det lag som inte klarade sig förbi kvartsfinalerna i år – och då har jag inte ens tagit med Markström i beräkningarna!

Nej, det ser mörkt ut för Brynäs, som verkar förlita sig på att juniorerna ska slå igenom och vara minst lika bra som i slutspelet. Själv hoppas jag att Jonsson, Kahnberg, Somervuori och Nordquist kan bära Brynäs högt nog för att slippa kvalserien. Utan Markström, som räddat många poäng åt Brynäs de två senaste säsongarna, så ser det riktigt illa ut. Ponera att vi haft Korhonen och Sperrle i årets serie. Frågan är om vi hamnat i Södertäljes situation eller ännu värre, i Rögles situation.

Brynäs problem är alltså pengar. Pengar kommer från sponsorer. I Brynäs fall har man inte ens en huvudsponsor. Jag kräver att Brynäs marknadsansvarige, Sven Engwall, knyter upp en huvudsponsor eller avgår efter nästa säsong. Det fungerar inte att man, trots 6000 på varje match, är ett av de fattigaste lagen i Elitserien. Lag som har färre besökare har större värvningsbudgetar.

Det som kan rädda Brynäs från att hamna i kvalserien nästa säsong är dels, som tidigare nämnt, juniorerna, och dels att målvaktstränare Pecka Alcén utför under med de nya målvakterna.

Jag blir riktigt trött när jag läser om Brynäs silly season, när man samtidigt läser om hur AIK och andra lag knyter till sig intressanta namn. Jag förstår att Brynäs siktar på kontinuitet men det fungerar inte att byta ut målkungar med juniorer och världsmålvakter med ojämna målvakter eller andra lags tredjemålvakter. Jag börjar faktiskt bli tveksam till att köpa seriebiljett även nästa säsong…

Har haft fullt upp i helgen, men kommer här ändå med en efter-matchen rapport. Bättre sent än aldrig, va?

Lördagens hemmamatch mot Luleå var intensiv och jämn. Båda lagen visade vilja och med mr Magoo som domare så tilläts det mesta, vilket båda lagen utnyttjade. En match med slutspels-karaktär.

Luleå inledde bäst och gästernas förstakedja dominerade totalt Brynäs förstakedja i det första bytet. Detta var dock temporärt och Brynäs tog över den första perioden totalt. Man gjorde också 1-0 genom Eero Somervuori som fick ett fint pass i slottet och satte pucken efter vad som såg ut att vara en felträff.

Den rättvisa 1-0 ledningen följdes upp av X antal checking from behind från Luleås sida. Bland annat åkte Ove Molin på en open-ice checking from behind som otroligt nog inte resulterade i utvisning. Tydligen är checking from behind okej i dagens elitserie, och att det blir skador struntar man tydligen i.

Efter en hög klubba, som på reprisen såg ut att vara Granströms, fick Brynäs spela PP i 4 minuter. Detta resulterade inte i någonting, och Brynäs missade en bra chans att gå ifrån. I stället fick Luleå ett PP efter en osynlig holding på Hansen. Luleå utnyttjade sitt PP på ett bättre sätt och satte 1-1 efter ett skott från blå som passerade en skymd markström.

Hansens utvisning kom efter en situation som händer 20-30 gånger/period. Att domarna fått ungefär samma funktion som i amerikansk wrestling är allt mer uppenbart. När ett lag spelat PP så ska en spelare från det andra laget åka ut. Brynäs hade, innan Hansens utvisning och Luleås 2+2 min BP, gjort mycket fulare saker än det Hansen gjorde. Det är ingen tillfällighet att Hansen åker ut efter att Luleå spelat BP. Det är nämligen så det fungerar i dagens ishockey. Båda lagen ska ha ungefär lika många utvisningsminuter och om det ena laget spelat PP så kommer de med största sannolikhet att åka ut och spela BP kort därefter. Då domaren släppt allt tidigare i matchen, men varit tvungen att ta en Luleå-utvisning på grund av att blodvite uppstod, så hittade han snabbt en kompencationsutvisning. Patetiskt, men sett över hela matchen inte helt orättvist att Luleå fick ett PP. Förstå mig rätt, det drabbar Luleå precis lika mycket som Brynäs. Spelarna vet inte vilken nivå bedömningen ligger på och vad som helst kan tillåtas precis som att vad som helst kan leda till utvisning. När man fått en utvisning med sig så gör man bäst i att inte nudda motståndarna, för då åker man ut. Har man däremot nytt fått en utvisning mot sig så kan man göra vad som helst.

Luleå tog över i den andra perioden och dominerade precis så som Brynäs gjorde i den första. Att Brynäs inte släppte in mål berodde på en kombination av Jacob Markström, ett uppoffrande försvarsspel och ett ineffektivt Luleå. Luleå kom aldrig riktigt in på mål, så jag skulle vilja ge den största äran till hemmalagets försvarsspel.

Bortalagets spel i den andra perioden var imponerande. Man spelade som ett slutspelslag och Brynäs hade tur som inte släppte in fler mål. Spelar Luleå som i den andra perioden framöver så är man garanterat ett slutspelslag.

Trots Luleås dominans i den andra perioden så var det Brynäs som gjorde målet. I en sekvens där Brynäs spelade PP och pressade Luleå hade man förtvivlat svårt att komma till skott. När man väl gjorde det så var det Jörgen Sundqvist som stänkte in pucken via ribban från blålinjen. Ett fint skott och bra skymt av Granström. Över huvud taget tycker jag att Granström passar bra ihop med Kahnberg och Molin som är lite mer finlirare. När Nordquist kommer tillbaka så tycker jag att Granström ska gå in brevid honom och Kahnberg. Ove Molin kan bilda kedja med Hansen och Lauritzen. 2-1 var inte helt rättvist efter den andra perioden, men å andra sidan så borde kanske Brynäs ha avgjort matchen redan i den första perioden.

Den tredje perioden var den jämnaste perioden. Brynäs hade rimligtvis en defensiv taktik, men det tummades ganska mycket på det och båda lagen kom till lägen. I slutet av den sista perioden pressade Luleå våldsamt mot Brynäs mål och hade bland annat ett stolpskott. Markström fick göra några fina räddningar han också, och Brynäs lyckades hålla undan. En riktigt skön seger med tanke på hur jämn matchen var, och hur båda lagen spelade bra och fysisk hockey. Också inramningen var slutspelsmässig, med ca 7200 på läktaren. Kul!

Bäst i Brynäs var som vanligt förstakedjan. Även Grönholm gjorde en bra match, och Granström bör också nämnas. Hela laget gjorde en bra insats defensivt och som alltid var Markström bra. Egentligen är det överflödigt att nämna namn då hela laget vann en lagseger efter en kämpainsats.

I kväll möter Brynäs MoDo borta. MoDo ”måste” vinna och det blir en ytterst svår match.

Först och främst känner jag att jag måste nämna Djurgårdsmatchen som jag inte skrev något referat om. Tyvärr har jag haft fullt upp och inte hunnit skriva. Brynäs vann den matchen rättvist och det var en bra match. Djurgården slarvade bort flera PP vilket avgjorde matchen. Kul med mycket folk i Läkerol Arena och bra stämning.

I kvällens match mot Luleå hoppades jag, som alla andra Brynäsare, på seger. Brynäs har haft oförsjämt lätt mot Luleå på bortaplan och även om Luleå är ett mycket bra lag så har man tappat respekten något. Det är då lätt att sänka guarden och åka på torsk. Just det talade mot Brynäs.

Matchen var ganska avslagen och båda lagen spelade avvaktat. Även om båda lagen skapade endel chanser så hettade det aldrig riktigt till. Båda lagen fick billiga utvisningar med och mot sig, och det var Brynäs som utnyttjade det bäst. Luleå tog ledningen, men Brynäs kvitterade i PP genom Dixon. Assisten kom från Molin, som återigen spelar PP men numer faktiskt producerar.

Även om spelet var ganska avvaktande och avslaget så skapades det som sagt chanser. Detta ledde till att de båda juniormålvakterna fick visa vad de gick för. Anders Nilsson i Lule-målet gjorde en mycket bra match och när jag nu såg honom ”in action” så är jag inte ett dugg förvånad över att han petat Modigh.

Hur som helst så gick Brynäs ifrån i den tredje perioden. 1-1 blev 3-1 efter att numera pålitlige målskytten Jonathan Granström grötat in 2-1 direkt efter ett PP, och den ännu mer pålitlige målskytten Eero Somervuori gjort 3-1 då han tagit sin egen retur i slottet. Med sju minuter kvar kändes 3-1 mycket säkert och jag måste erkänna att jag tog ut vinster i förskott.

Det gjorde nog Brynässpelarna också. Visserligen hade Dackell ett friläge där han drog ner Luleå-målvakten, men misslyckades med att sätta pucken högt. Där hade matchen definitivt kunnat avgjorts. I stället tog Luleå ut målvakten och startade en våldsam press i Brynäs zon. 3-1 blev till 3-2 och med uttagen målvakt och spel 5 mot 5 efter en utvisning lyckades hemmalaget även göra 3-3. Slarvigt av Brynäs att tappa en trepoängare. Desto starkare var det att i sudden death avgöra matchen och ta två poäng trots Luleås upphämtning i slutet av matchen.

Jag skulle vilja säga att Luleå förtjänade poängen. Brynäs ledde visserligen med 3-1 i den sista perioden men sett över hela matchen så var det en jämn match där slutresultatet 3-3 efter full tid inte var helt orättvist. Det var inte heller orättvist att Brynäs tog bonuspoängen, då man gjorde en helt okej match.

Det känns som att Brynäs är klara för slutspel. Jag blickar uppåt i tabellen istället för nedåt. Kanske gör jag samma misstag som i dagens match?

Brynäs åkte upp till Skellefteå med grymt bra självförtroende. Efter jul är man seriens formstarkaste lag. Det var därför med stora förhoppningar som man slog på TVn för att se matchen. Tyvärr fick jag ”åtkomst nekad” på PPV och fick inte ens stå i telefonkö hos ComHem, så jag missade större delen av den första perioden. Bland annat missade jag Skellefteås ledningsmål som var ett självmål av Markström.

Målet var otur, men Brynäs spel var bara dåligt. Man skapade knappt någonting på hela matchen och det blev en ganska tråkig match. Några försökte, som t.ex. Somervuori och Dixon, men få lyckades. Hela matchen blev en besvikelse och även om Brynäs faktiskt ett tag kunde ha vänt matchen så kändes det aldrig som att de var riktigt nära.

Brynäs problem i matchen mot SAIK var att man, trots att man höll puck och spelade bra över större delen av banan, inte kom in på mål för att skapa dom där riktigt farliga lägena som leder till mål. Till exempel hade man ett väldigt svagt PP som inte resulterade i någonting.

Nej, matchen mot Skellefteå är bara att glömma. Det är synd med tanke på att man gått upp på 5e plats vid vinst. Nu är det nya tag mot Djurgården på lördag.

Brynäs kom till Ängelholm som ett lag med självförtroende. Efter ett par förtroendegivande vinster har man tågat på i tabellen och det bottenträsk som man tidigare var en del av ser nu avlägset ut.

Det var också Brynäs som började bäst, och gjorde 1-0 direkt i matchinledningen. Granström flippade fram pucken i sidled till Järnkrok som inte gjorde något misstag. Järnkrok har verkligen presenterat sig för hockeysverige och visar att han är given i Brynäs. Frågan är om han inte borde varit en del av JVM-laget också. Tyvärr så spelade han när detta togs ut i Brynäs J20.

Hur som helst så var 0-1 till gästerna Brynäs en perfekt matchinledning.  Efter det så kändes det ganska komfortabelt. Rögle försökte visserligen framåt, men skapade ingenting som såg allt för svettigt ut för Markström i Brynäsmålet. I stället tycker jag att Brynäs var det bättre laget och skapade flest chanser. 0-1 efter den första perioden var rättvist.

I den andra perioden gjorde Brynäs både 0-2 och 0-3. Dixon låg bakom båda målen. Först gjorde han själv 2-0 efter en tilltrasslad situation där Dackell lyckades snappa upp en retur, gå runt mål och passa fram Dixon. Rögles målvakt hann inte med, eller tappade balansen av någon anledning. Senare i perioden passade Dizon fram Kahnberg i ett sidledspass framför mål, vilket resulterade i 0-3. Matchen kändes punkterad och eftersom detta var den sena matchen så började jag kolla vad resultatet skulle innebära i tabellen.

Den sista perioden spelades i stort sett av. Jag såg uppgivenheten i Rögletränaren Perssons ögon i intervjun inför perioden och han hade, precis som jag, insett att den tredje perioden bara skulle bli en transportstrecka. Så var också fallet… Dock hann Silfverberg göra 0-4 efter en bra framspelning av Nordquist. Skönt att Silfverberg får göra mål och Nordquist ett assist.

Rögle bjöd inte riktigt upp till motstånd i den här matchen. I och med det snabba ledningsmålet för Brynäs så kändes det som att hemmalaget kom efter direkt. Man försökte under en tid skapa någonting framåt, utan resultat. Den andra halvan av matchen verkade man mer ha gett upp och gjorde bara vad som kunde förväntas.

Brynås, å andra sidan, spelade mycket bra och förtjänade de tre poängen. Man visade upp ett mycket stabilt försvarsspel, och skapade lägen framåt. Det känns riktigt stabilt och slutspel blir mer och mer spikat. Idag tog man klivet förbi Luleå och fastän både MoDo och Timrå vinner matcher så ligger Brynäs på bekvämt avstånd från strecken. Ett lag som däremot borde se upp är Frölunda, som återigen förlorade. Jag undrar vad som krävs för att Dahlen ska få sparken egentligen. Får han det när de hamnat under slutspelsstrecket? För Kvalserien har de väll ändå redan säkrat att de ska slippa?

Hur som helst… Bäst i Brynäs idag var kollektivet. Dock måste jag säga att det var kul att se Dizon tillbaka efter pajasnämndens avstängning. Han låg bakom två mål och spelade i stort mycket bra.

Nu går tåget vidare. För Rögle väntar kvalspel.

———————————————————————————————————-

Bertilsson skadade sig idag. Han skulle tackla en Rögle-spelare men fick istället en arm i huvudet som däckade honom helt. Det såg ungefär ut som en wrestling-arm som amerikanska wrestlers sätter ut efter att ha kastat motståndaren i nätet. Jag vet inte om det var medvetet av Rögle-spelaren (i så fall skulle hans fall kunnas ta upp av pajasarna i diciplinnämnden) men det var en svårbedömd situation och jag tycker inte det var fel av kvällens domare att fria. Hoppas dock att Bertilsson är frisk och kry asap.

Någon mer än mig som gillar att höra Boorkens analyser i TV? Han är en riktigt bra kommentator.

Svensk hockeys största pajasar, diciplinnämnden, har gjort det igen. Efter Dixons fight mot Färjestads johan Andersson så stängs Dixon av ytterligare en match, medan Andersson är klar för spel i kväll. Detta innebär alltså att Dixon får två matchers avstängning, och Johan Andersson en.

Värt att poängtera i det hela är att Johan Andersson sagt i tidningen att han medvetet tog fight med Dixon eftersom han visste att det var en av de viktigaste spelarna i Brynäs.

Dixon fick matchstraff i FBK-matchen, och likaså Andersson. De blev automatiskt avstängda en match till, vilket i sig var ett ganska hårt straff. Dock är det ”standard” och helt enligt regelboken, så det går inte att klaga på. Extra-matchen som nu Dizon blir avstängd i är enbart ett resultat av diciplinnämndens pajasmetoder. Vad är det som gör att Dixon blir avstängd en match längre än Andersson? Startade han fighten? Nej. Vad är det då som avgör?

Detta är den offeciella förklaringen, från diciplinnämnden:

Disciplinnämnden har tagit del av anmälan, yttranden från Stephen Dixon och Johan Andersson samt filmsekvenser från händelsen.

Av utredningen framgår att Stephen Dixon i inledningen av matchen söker upp och tacklar Johan Andersson och att de därefter börjar slåss. Stephen Dixon är enligt nämndens bedömning den mest aggressive under slagsmålet. Båda spelarna utdelar slag mot huvudet på sin motspelare. Disciplinnämnden finner att Stephen Dixons agerande ska bedömas något allvarligare än Johan Anderssons och att Stephen Dixon ska ådömas en kortare avstängning.

Diciplinnämnden är ett gäng inkompetenta pajasar.

Ska man tolka det som att en del i beslutet är att Dixon tacklar Andersson? Att tackla en motståndare leder alltså till en längre avstängning om ett matchstraff mottas senare under matchen. Härlig bedömning, diciplinnämnden! Jag kan också konstatera att det inte är bra att vinna en fight. Rådet är alltså: Tacklas inte. Förlora fighter. Då slipper du avstängning. Vilken härlig signal diciplinnämnden ger!

Jag skulle kunna slänga ihop ett par avdankade hockeylirare och komma fram till ett bättre beslut än diciplinnämnden. Ändå är det de som gång på gång tillåts ta det ena pajasaktiga beslutet efter det andra. Jag tycker att man bör se över diciplinnämndens konstellation. Skulle jag sitta och göra sådana här idiotiska bedömningar på mitt jobb så skulle jag snart sitta på arbetsförmedlingen.

Ett rimligt straff för Dixon och Andersson, och jag parar ihop de två eftersom jag anser att båda två är lika skyldiga, vore att ge dem 5 minuter i matchen för att sedan kunna spela igen. I NHL har dom fattat att spelare inte kan få matchstraff bara föratt dom råkar tappa handskarna när de fightas (Dixon hade faktiskt den ena handsken på sig). Ge spelarna 5 minuter var och låt dem sedan spela i samma match.

Här i Sverige får spelarna automatiskt en extra matchs avstängning, vilket ofta är alldeles för hårt. Utöver det så ska ett gäng pajasar, som uppenbarligen tar beslut baserade på känsla och/eller slumpen, sitta och bestämma om de ska stängas av ännu mer än den oskäligt långa avstängningen som redan avtjänats.

Nej, det är dax att se över vilka regler vi har vid slagsmål, och vilka pajasar vi har i diciplinnämnden.

Äntligen är Elitserien igång igen efter ett uppehåll av meningslöst landslagsspelande med ett Svenskt B-lag som åker till ett annat land och förlorar betydelselösa matcher.

Såhär på annandagen tog Brynäs emot Frölunda i vad som innan matchen såg ut att vara en mycket svår match. Frölunda har på papperet ett mycket bra lag och har bland annat petat spelare som Nordquist och Kahnberg. Det bör också nämnas att gamle Brynäsaren Johan ”Honken” Holmqvist vaktar Frölundas mål. ”Honken” kommer jag främst ihåg från -99 då han var mycket bra i finalserien mot MoDo. Hans spagat-räddning på en av Sedinarnas friläge i den sista och avgörande finalmatchen var mycket avgörande och jag har faktiskt en tavla hemma med just detta som motiv.

Brynäs öppnade matchen starkt men blev tillbakatryckta i några sekunder. Efter det gick det snabbt. Brynäs gjorde både 1-0 och 2-0 efter vad jag kan tycka var svags försvarsspel av Frölunda. Jag tyckte lite synd om ”Honken” när Frölunda tappade puck bakom mål och Brynäs tilläts spela fram till fristående spelare i slottet. 2-0 var just därför välförtjänt och det blev en riktigt rolig inledning för oss Brynässupportrar.

Efter detta höll Frölunda mest puck utan att komma till lägen. När de väl kom till avslut så stod Läck som säker sista utpost i Brynäsmålet. 3-0 kom efter skott från Andersén där Nordquist lyckades peta in returen. 3-0 stod sig perioden ut och det såg mycket lovande ut för resten av matchen. Även om Brynäs inte dominerat så hade man varit effektiva och inte släppt till allt för klara lägen bakåt.

Den andra perioden blev ett ställningstagande med många gruff och utvisningssituationer. Båda lagen drabbades av en halvblind domare som släppte det mesta och hittade utvisningar i tveksamma situationer. I den första periodens sista minut förföljde Joel Lundqvist Andres Dackell efter att ha tacklat Brynäsaren i huvudet. Tydligen uppskattades inte att Dackell tog emot tacklingen med huvudet utan han skulle också få slag och slashingar. Domaren åkte brevid som en mr Magoo-typ. I början av den andra gav Dixon igen på Lundqvist med ett par crosschecking utan att denna gjorde något. Då åkte istället båda ut. Parodi.

Spelet i den andra perioden var säkert. Brynäs skapade inte många klara chanser men hade bra spel och ett stabilt försvarsspel. Återigen visade Läck sig säker i målet och släppte inget förbi sig. En annan detalj som gjorde mig extra imponerad av just Eddie Läck var att han sällan släppte returer. Mycket viktigt för Brynäs att Läck klev fram och visade att han kan vinna matcher åt Brynäs när Markström är borta.

Den här matchen behövde inte Läck vinna åt Brynäs. Även i den andra perioden var Frölunda allmänt lamt och verkade inte ha något grundspel att falla tillbaks på. Man slarvade ofta i försvaret och förlitade sig på den individuella skickligheten i anfallsspelet. Utan att vara vidare insatt i Frölunda så kan jag tycka att Dahlén borde avgå. När man har det lag som Frölunda faktiskt har på papperet, så måste man ha en tränare som kan utnyttja det. Nu skulle jag vilja säga att Frölunda klarar sig ovanför slutspelssträcket tack vare den individuella skickligheten. Skulle Dahlén coacha ett lag som Brynäs skulle man antagligen ligga hjälplöst sist.

Den andra perioden slutade som sagt 0-0 och ställningen var därför 3-0 även inför den sista perioden.

I den sista perioden hände der saker. Förutom att det griniga spelet fortsatte, vilket antagligen gagnade det ledande laget dvs. Brynäs, så blev det även mål. Frölunda fortsatte sitt skakiga försvarsspel och satsade samtidigt mer på offensiven. Väldigt tidigt gjorde gästerna 3-1 vilket gjorde matchen mer öppen och fick mig som Brynässupporter att bli lite orolig. Dock kom aldrig någon genomklappning, utan Brynäs fortsatte spela stabilt samtidigt som Frölunda tog dumma utvisningar. I stället gjorde Brynäs 4-1 efter ca 15 minuter av perioden genom Lauritzen som vann puck bakom mål efter aggressiv forechecking i PP och helt ostörd kunde gå in framför mål och lägga in pucken bakom en ”Honken” som måste sakna Tuulola, Melkersson och de andra backarna i Brynäs -99 lag.

Matchen slutade 5-2 efter att Frölunda reducerat och Dackell lobbat in pucken i öppen kasse.

Det avgörande för den här matchen var helt klart att Brynäs fick en bra inledning. 3-0 i första kan knäcka många lag, och speciellt ett lag som kritiserats så hårt som Frölunda. ”Honken” tog visserligen bara 10 av 14 skott, men kan inte lastas för något av målen. Istället kan sägas att Brynäs var effektivt, och Frölunda släppte alldeles för klara lägen. Dock överglänstes han av Eddie Läck som var Brynäs bästa spelare. Hela Brynäs ska ha en eloge för sin insats, men Läck tillsammans med Dixon, Somervuori, Dackell, Hietanen, Andersén och Granström ska ha extra beröm. Sundström spelade back och gjorde som back en ganska svag insats, men han ska ha en eloge för att han går in och ändå håller en relativt hög klass trots att han är center/forward i vanliga fall.

Nu känns det som att Brynäs hittat målet, och man kan känna sig bakåt trots tunga backskador och Markström i JVM. Jag hoppas på en rolig tid innan slutspel, där Brynäs såklart ska finnas med!

Ikväll är man nöjd som Brynässupporter. Brynäs krossade SAIK med 6-0. Men nu tar vi det från början…

Matchen inleddes tempostarkt och det märktes att Skellefteå spelade med självförtroende. Tighta situationer i försvarsson resulterade inte i rensningar eller sarg-ut, utan löstes med finess och ett rappt passningsspel. Skellefteå såg riktigt starka ut och det såg ut att bli en tuff match.

SAIK öppnade som sagt starkt, och dessutom offensivt. Gästerna var närmast ett ledningsmål men Brynäs stretade emot bra och etablerade spel i anfallszon då och då. 1-0 till Brynäs kom efter en kontring och tilltrasslad situation vid mål där jag tror att Lauritzens skott på något sätt letade sig in. Vid ett annat sådant tillfälle snurrade Somervuori runt på ett bra sätt och spelade fram Kokko mitt framför mål. Istället för att ta avslut, som Hadelöv var helt med på, så passade Kokko bakom ryggen till Dackell som satte 2-0 vilket också blev slutresultatet efter den första perioden. Inte helt rättvist men som Brynäsare så vet man ju att det är målen som räknas.

I den andra perioden trodde jag att SAIK skulle ligga på hårt för reducering. I stället vek man ner sig och tillät Brynäs ta över matchen. Men med det ska ingen cred tas från Brynäs, som spelade bättre än på länge. En stor skillnad i matchen mot Skellefteå jämfört med tidigare matcher var också att man gjorde mål på en del av sina chanser. Efter den andra perioden var ställningen 4-0 och det var helt välförtjänt, även om ett av målen kom efter en SAIK-utvisning som såg ruskigt tveksam ut.

Den tredje perioden såg ut precis som den andra perioden: Brynäs dominerade och Skellefteå såg ut att vänta på att machen skulle ta slut. Brynäs dominerade och spelade grymt bra i power play. Man gick ifrån till 6-0 och fokuserade sen på att hjälpa Markström hålla nollan – vilket lyckades.

Nyckeln till vinsten mot Skellefteå var ett bra försvarsspel i den första perioden när det behövdes, och ett bra power play. Markström spelade bra i mål och när han släppte returer fanns Brynäsare där.

Power Play var av absoluta toppklass i matchen mot Skellefteå. En stor anledning till det tror jag är att en ändring gjordes som jag länge efterlyst. Ove Molin utgick med illamående efter den första perioden vilket tog bort den största PP-bromsklossen för säsongen (detta är alltså vad Aftonbladet kallar ”Paniktaktiken”). Allt för ofta går PP ut på att Ove Molin håller puck. Nu spelade kedjan Dackell-Dixon-Somervuori och Kahnberg-Nordquist-Silfverberg PP och de gjorde det mycket bra. Det syns att Nordquist blir nyttig i PP framöver, och jag hoppas att Czarnecki nu inser att det är dessa formationer som ska spela PP. Även Kahnberg (som gjorde ett av målen) var på spelhumör och Silfverberg gjorde två mål. Det bevisar, tycker jag, att de ska fortsätta spela PP. Kedjan med Dackell-Dixon-Somervuori var även dom giftiga och stod bakom två av målen från Dixons klubba.

Bäst i Brynäs idag var Markström, Kahnberg, Dixon, Somervuori, Nordquist och Sundström. Egentligen skulle jag vilja säga att hela laget spelade bra. Fortsätter man spela så här så är slutspelsplatsen ett faktum.

Lite små notiser:

Brynäs har inte vaccinerat sig, och nu verkar det som att Bertilsson kan ha fått influensan. Synd, men jag förstår att man inte vill vaccinera hela truppen mitt i säsongen med tanke på de biverkningar man kan få.

Aftonbladet ältar spelare i målgården vid ett mål som Djurgården släppt in. När såg man såna bilder när något annat lag släppte in ett liknande mål? För det händer väll i ungefär var och varannan omgång.

Popovic käftade med HV71s ”slipshuliganer”. Det är skandal att de ”supportrarna” inte blivit portade, eller i alla fall förflyttade inom, HV:s hemmaarena. Att HV71 som klubb tillåter supportrar att sitta och spotta på motståndare är löjeväckande och får dem att se ut som ett gäng pajaser. Hockeyligan borde bötfälla HV71 som man gör i t.ex. fotbollen, så händer det kanske saker. Varje gång jag läser om det får jag lust att åka ner till Jönköping och göra samma sak på de så kallade supportrarna. Riktigt, riktigt dåligt av HV71.

Brynäs har varit svårslaget hela säsongen. Trots detta ligger man under slutspelsplats. Men Brynäs är på gång, och det har sina anledningar.

Brynäs har släppt in väldigt lite mål i år. Orsaken heter Markström, men också ett stabils försvarsspel som i Lars Jonssons frånvaro varit lite kantstött. Trots den tunga skadan på Jonsson så har Brynäs bibehållit ett stabilt försvarsspel där hela laget bidrar. Nu känns det som att Brynäs är på gång, och här är varför…

• Försvarsspelet är stabilt trots skadan på Lars Jonsson. Jag tar åter upp detta. Anledningen heter fråmst Sundqvist, Bertilsson och Hietanen men även Andersén har gjort en bra comeback och Löf tycker jag är stabil när han får spela. Jag skulle faktiskt hellre se Löf än Nolander här, med tanke på ålder och utvecklingsmöjligheter, men å andra sidan är jag inte tränare i Brynäs IF.
• Målvakterna. Markström är Elitseriens bästa målvakt och borde vara 3e målvakt till OS. Under JVM är jag inte ett dugg orolig – Läck har varit bra när han fått spela. Jag efterlyser fler matcher i benen på Läck innan JVM. Ännu en gång: Försvarsspelet i Brynäs är stabilt. Det är framåt som någonting saknas.
• Eero Somervuori. Somervuori gjorde ett mål och ett assist senast mot Färjestad. Han har sett pigg ut och det verkar som att börjar stämma bättre för honom tillsammans med Dackell och Dixon nu. Dixon är ett bra komplement eftersom Eero the Hero gillar att skjuta och Dixon är transatlant – dvs gillar han att gå på mål.
• Jonas Nordquist. Nordquist ser bättre och bättre ut för varje match. Ännu har det inte stämt för honom tillsammans med Kahnberg och Molin men jag tror att det är en tidsfråga innan det lossnar. Kahnberg har sett riktigt het ut tidigare under säsongen, även om han varit sval de senaste matcherna. Jag kan tänka mig att Ove Molin byts ut av någon annan i den kedjan. Varför inte Granström på kanten? De behöver någon som går på mål och tar returer.

Nu hoppas jag att det här införlivas så att slutspelsplatsen säkras!

Förhandssnacket inför Brynäs – MoDo handlade enbart om Foppas comeback. När pucken väl släpptes så var det dock Brynäs som tog initiativet.

Hemmalaget ägde den första perioden och höll i mycket puck, dock utan att skapa riktigt farliga chanser. Närmast var Juuso Hietanen som med öppet mål sparkade fram pucken till sig själv, men missade att slå in pucken. Målet blev därför bortdömt på grund av spark.

I den första perioden hade MoDo ett otroligt darrigt spel i egen zon. Där gjordes ett stort chachingmisstag från Brynäs sida då man knappt forecheckade alls. MoDo fick lalla runt ostört i egen zon för att sedan ge bort pucken i mittzon. Varför inte forechecka högt, som man med framgång gjort i flera tidigare matcher, och ta tillvara på de darriga uppspelen?

MoDo gjorde 0-1 i den första perioden vilket var orättvist.

I den andra perioden tog Foppa över helt. Han dominerade och låg bakom mycket för MoDo. Tidigt i den 2:a perioden gjorde MoDo 0-2 efter vad jag såg som en solklar utvisning i mittzon. I stället för utvisning så neutraliserades en Brynässpelare och möjliggjorde en kontring som resulterade i mål.

Resten av matchen kan man som Brynässupporter glömma. Brynäs spelade patetiskt dåligt samtidigt som Foppa briljerade. En situation kommer jag speciellt ihåg, när Hansen skulle åka hem och hämta puck i PP efter en MoDo-rensning. Hansen hade minst 5 meters försprång på Foppa men såg ut att få bly i skridskorna och blev om och frånåkt av Foppa. Om det berodde på trötthet från Hansens sida vet jag inte, men många gånger såg det ut som att man hade allt för respekt för Foppa. När Foppa snurrade runt i offensiv zon vågade man knappt gå på. Det var bara Bertilsson och Granström som smällde på Foppa ett par gånger och visade hur det skulle göras.

Brynäs var, trots möjlighet på straff (som sattes i kryssribban av Dizon) aldrig nära. Man spelade patetiskt dåligt i den andra och tredje perioden, och tog inte alls vara på att visa upp sig när hockeysveriges blickar var riktade mot Läkerol Arena. Vill man ha ett snitt på 6000 besökare/match så kan man inte spela som ett flicklag när det sitter 6200 på läktaren.

Matchen blev i stället en triumf för Foppa som visade att han fortfarande håller världsklass. Även om Brynäsarna slutat behandla honom som glas och slutat darra av skräck så skulle Foppa ha dominerat. Hatten av för Foppa…

Ett irritationsmoment i matchen var domaren. Vet ej vem som dömde men efter matchen konstaterar jag att #21 och #26 var avgörande. #26 är då domaren. Ett tag tilläts precis allt. Minuten efteråt åkte Ove Molin ut för en interferencesituation som uppstått minst 40 gånger tidigare i matchen. Vid ett annat tillfälle spelade MoDo med 7 utespelare på banan.

En annan sak som jag irriterar mig över när det gäller bedömning är att domarna ofta, för att inte säga jämt, tillåter tacklingar i ryggen. Däremot tillåts inte hårda tacklingar som inte bryter mot några regler. Foppa åkte ut för en charging igår. Jag såg inte situationen, men gissar att den inte resulterat i en utvisning om regelboken följts. Tacklingar i ryggen måste motarbetas, och rena hårda tacklingar måste godkännas. Den svenska domarkåren är nästan lika patetiskt dåliga som Brynäs var igår.

Den här matchen är bara att glömma. Nya tag nästa gång och då vill jag se bättre coaching, bättre inställning och mer skott. Nästa gång man möter MoDo vill jag dessutom se att Granstrlm coachas mot Foppa. Han var den enda som vågade röra honom. Frågan är vem som ska sättas på Näslund…