Efter matchen: Brynäs – Timrå

Jag har som sagt varit hemma med influensan, och missade därför lördagens hyllningsmatch till Ove Molin. Tydligen så blev även Bissett hyllad av publiken, vilket såklart känns bra. Kul att Brynäslegender som Molin och Bissett blir hyllade. Kanske kommer spelare som Janne Larsson lite i skymundan, men han kommer nog att få sin hyllning så småning om han också. För övrigt så bestod hyllningslaget av idel Brynäslegender.

Vad kan man säga om matchen då? Brynäs inledde väldigt offensivt och tog omedelbart tag i taktpinnen. Den första perioden bestod i en radda chanser där Brynäs hela tiden låg snäppet före, målmässigt. Bländande anfallsspel varvades med dåligt försvarsspel.

I den andra perioden hade båda lagen blivit utskällda, och de båda spelade mer defensivt. Vid ställningen 4-2 kändes det som att Brynäs hade kontroll på det hela, och man spelade ett stundtals lysande anfallsspel. I vad som Czarnecki efter matchen kallade det bästa anfallet sedan han kom till Brynäs så skulle kanske hemmalaget gjort mål, eller i alla fall haft en utvisning med sig. Istället kontrade Timrå och gjorde 4-3. Det målet startade Timrås jakt på poäng.

Matchen slutade 4-4, vilket kändes som en poängförlust för Brynäs. Att Hansen ordnade bonuspoängen med ett stenhårt handledskott i krysset var bra, men Brynäs skulle haft tre poäng i den här matchen. Med tanke på sista-perioden så kanske man ska vara nöjd med två.

Här är highlights:

[youtube]http://www.youtube.com/watch?&v=EtCHtsJbZl4[/youtube]

Följt av en intervju med Mads Hansen, som fixade bonuspoängen:

[youtube]http://www.youtube.com/watch?&v=gUyjj7lYrvw[/youtube]

Beskeden från den här matchen var att Brynäs har ett fortsatt bra anfallsspel. Försvarsspelet var dock ganska dåligt och jag hoppas att det kan förbättras. I år har man ingen Markström som räddar laget vid dåligt försvarsspel, även om Svedberg gjorde en bra sista-period. Apropå Svedberg så tycker jag att han såg tveksam ut vid några av målen.

Bäst i Brynäs var Ekholm, Sundqvist, Silfverberg och Kahnberg. Även Lars Jonsson gör en bra match men gör några tafatta ingripanden vilket är ovanligt för honom.

——————————————————————————————————–

Eddie Läck skickas till AHL. Kanske inte helt oväntat, men jag tror på Läck. Han var riktigt bra när han fick chansen i Brynäs.

——————————————————————————————————–

Luleå ångar på. Även om jag hade mina aningar innan säsongen så är jag riktigt imponerad av Luleå och dess framgångsmakare, tränaren Jonas Rönnqvist.

Efter matchen: AIK – Brynäs

Det var två hungriga lag som möttes när AIK tog emot Brynäs i Stockholm. Båda lagen försökte spela en offensiv hockey vilket bäddade för en rolig match. Här är highlights:

[youtube]http://www.youtube.com/watch?v=E4Q_FUCJRbI[/youtube]

Brynäs såg länge ut att gå mot en komfortabel seger efter att Dale Clarke hållit sig framme på en retur, och Silfverberg satt 2-0 när han och SOmervuori kom mot en ensam AIK-back. I det här läget tänkte jag att det var klass-skillnad mellan lagen, men AIK reste sig och gjorde matchen spännande i den tredje perioden.

För Brynäs så tycker jag att det var en lagvinst. De unga spelarna skapar farten och ett bra anfalls-spel (Silfverberg visar oförskämt bra form och Rödin var riktigt bra i den här matchen), men även äldre spelare som Dackell och Sundqvist bör ges en eloge efter denna match. När AIK fick PP efter PP så är det dessa spelare som kliver fram. Visst är det kul att en ung spelare som Järnkrok kan spela BP, men Brynäs boxplay hänger på Dackell, Sundqvist, Jonsson osv. När Brynäs försöker behålla ledningen i sista perioden så blir boxplay avgörande.

I övrigt så var Svedberg stabil. Han ser mer och mer ut som den förstemålvakt jag inte trodde han skulle bli. När Bjurling har sviktat så har Svedberg visat sig vara en stabil målvakt. Tur för oss det som annars hade stått med två svajiga målvakter.

Järnkrok var blek men gjorde mål. Det bäddar väll för en 4a i Geflesporten?

Nolander var andreback i AIK och spelade väldigt mycket. Kul för honom, men också talande för vilken skillnad det är mellan lagen.

Ekholm gjorde återigen en riktigt stabil insats. Jag säger det igen: Han är Brynäs bästa värvning inför den här säsongen.

Hur kunde Hansen missa öppet mål i den tredje perioden? Skjut högt när du har öppet mål och målvakten ligger klistrad mot isen!

Nån mer än jag som lade märke till att kommentatorn på Canal+ var partisk? Han närmast jublade när Brynäsare blev utvisade och tyckte att AIKare ”fullföljde på mål” när crosscheckingar delades ut i Brynäsares ryggar. Det blir komiskt när Brynäs vinner, men om AIK vunnit och kommentatorn gottat sig åt det så skulle det vara väldigt irriterande. Ganska oprofessionellt.

Efter matchen: Frölunda – Brynäs

I lördags mötte Brynäs Frölunda borta. För några år sedan så innebar det i stort sett en säker förlust. När Honken och andra återfanns som förstemålvakter i Brynäs så fick ofta andremålvakten, flera gånger Joakim Lundström, gå in och spela av matchen. I dagsläget är dock förutsättningarna annorlunda. Dels är Brynäs ett bättre lag och dels är Frölunda ett sämre. Det är också ironiskt att både Honken och Lundström (som jag trodde lagt ner karriären och startat spa/gym i Gävle?) återfinns hos motståndarna. Det bör kanske också nämnas att Brynäs faktiskt ”vädrade” Svedberg för första gången i år i den här matchen, något som jag dock inte tror beror på att man bara ville ”spela av” matchen.

Frölunda började matchen bäst och skapade tryck i Brynäs zon. Trycket förstärktes när Brynäs åkte på en kavalkad av utvisningar som i och för sig inte var felaktiga, men som kändes ganska billiga och onödiga i vissa fall. Hur som helst så blev man ordentligt tillbakatryckta och blev egentligen så fram till den tredje perioden då man slutade dra på sig utvisningar.

Ur Brynässynvinkel så är den tredje perioden den period som är värd att nämnas. Här visade laget styrka och kämpaglöd när man med fyra minuter kvar lyckades vänta 3-1 till 3-3. Visst fanns lite tur med i spelet, men all heder går åt Brynäs som inte gav upp utan faktiskt jagade ikapp. Det är nog första gången jag sett Czarnecki lyckats när han tagit ut målvakten.

Efter 3-3 kom förlängning och en straffläggning som präglades av missar och räddningar. När Frölunda till sist knep bonuspoängen så var det inte besvikelse jag kände. Det var en belåtenhet över att Brynäs under matchens fyra sista minuter hämtat upp Frölundas tvåmålsledning. Brynäs förlorade inte två poäng i den här matchen, de vann en.

Bäst i Brynäs var som vanligt ungdomarna. Här ska även, för dagen, Svedberg räknas in. Även Somervuori såg pigg ut och Sundqvist var som alltid bra.

Brynäs har haft ett tufft program såhär i inledningen av säsongen, med matcher mot Frölunda, Djurgården och HV71. Man har dock klarat det bra vilket är lovande inför framtiden.

——————————————————————————————–

Luleå är, som jag skrev i mitt elitserietips, årets utropstecken hittills. Jag tror inte det räcker till en topp-4 placering men de blir en svår motståndare för alla lag. Tacka Rönnqvist för det.

Efter matchen: Brynäs – Luleå

Har haft fullt upp i helgen, men kommer här ändå med en efter-matchen rapport. Bättre sent än aldrig, va?

Lördagens hemmamatch mot Luleå var intensiv och jämn. Båda lagen visade vilja och med mr Magoo som domare så tilläts det mesta, vilket båda lagen utnyttjade. En match med slutspels-karaktär.

Luleå inledde bäst och gästernas förstakedja dominerade totalt Brynäs förstakedja i det första bytet. Detta var dock temporärt och Brynäs tog över den första perioden totalt. Man gjorde också 1-0 genom Eero Somervuori som fick ett fint pass i slottet och satte pucken efter vad som såg ut att vara en felträff.

Den rättvisa 1-0 ledningen följdes upp av X antal checking from behind från Luleås sida. Bland annat åkte Ove Molin på en open-ice checking from behind som otroligt nog inte resulterade i utvisning. Tydligen är checking from behind okej i dagens elitserie, och att det blir skador struntar man tydligen i.

Efter en hög klubba, som på reprisen såg ut att vara Granströms, fick Brynäs spela PP i 4 minuter. Detta resulterade inte i någonting, och Brynäs missade en bra chans att gå ifrån. I stället fick Luleå ett PP efter en osynlig holding på Hansen. Luleå utnyttjade sitt PP på ett bättre sätt och satte 1-1 efter ett skott från blå som passerade en skymd markström.

Hansens utvisning kom efter en situation som händer 20-30 gånger/period. Att domarna fått ungefär samma funktion som i amerikansk wrestling är allt mer uppenbart. När ett lag spelat PP så ska en spelare från det andra laget åka ut. Brynäs hade, innan Hansens utvisning och Luleås 2+2 min BP, gjort mycket fulare saker än det Hansen gjorde. Det är ingen tillfällighet att Hansen åker ut efter att Luleå spelat BP. Det är nämligen så det fungerar i dagens ishockey. Båda lagen ska ha ungefär lika många utvisningsminuter och om det ena laget spelat PP så kommer de med största sannolikhet att åka ut och spela BP kort därefter. Då domaren släppt allt tidigare i matchen, men varit tvungen att ta en Luleå-utvisning på grund av att blodvite uppstod, så hittade han snabbt en kompencationsutvisning. Patetiskt, men sett över hela matchen inte helt orättvist att Luleå fick ett PP. Förstå mig rätt, det drabbar Luleå precis lika mycket som Brynäs. Spelarna vet inte vilken nivå bedömningen ligger på och vad som helst kan tillåtas precis som att vad som helst kan leda till utvisning. När man fått en utvisning med sig så gör man bäst i att inte nudda motståndarna, för då åker man ut. Har man däremot nytt fått en utvisning mot sig så kan man göra vad som helst.

Luleå tog över i den andra perioden och dominerade precis så som Brynäs gjorde i den första. Att Brynäs inte släppte in mål berodde på en kombination av Jacob Markström, ett uppoffrande försvarsspel och ett ineffektivt Luleå. Luleå kom aldrig riktigt in på mål, så jag skulle vilja ge den största äran till hemmalagets försvarsspel.

Bortalagets spel i den andra perioden var imponerande. Man spelade som ett slutspelslag och Brynäs hade tur som inte släppte in fler mål. Spelar Luleå som i den andra perioden framöver så är man garanterat ett slutspelslag.

Trots Luleås dominans i den andra perioden så var det Brynäs som gjorde målet. I en sekvens där Brynäs spelade PP och pressade Luleå hade man förtvivlat svårt att komma till skott. När man väl gjorde det så var det Jörgen Sundqvist som stänkte in pucken via ribban från blålinjen. Ett fint skott och bra skymt av Granström. Över huvud taget tycker jag att Granström passar bra ihop med Kahnberg och Molin som är lite mer finlirare. När Nordquist kommer tillbaka så tycker jag att Granström ska gå in brevid honom och Kahnberg. Ove Molin kan bilda kedja med Hansen och Lauritzen. 2-1 var inte helt rättvist efter den andra perioden, men å andra sidan så borde kanske Brynäs ha avgjort matchen redan i den första perioden.

Den tredje perioden var den jämnaste perioden. Brynäs hade rimligtvis en defensiv taktik, men det tummades ganska mycket på det och båda lagen kom till lägen. I slutet av den sista perioden pressade Luleå våldsamt mot Brynäs mål och hade bland annat ett stolpskott. Markström fick göra några fina räddningar han också, och Brynäs lyckades hålla undan. En riktigt skön seger med tanke på hur jämn matchen var, och hur båda lagen spelade bra och fysisk hockey. Också inramningen var slutspelsmässig, med ca 7200 på läktaren. Kul!

Bäst i Brynäs var som vanligt förstakedjan. Även Grönholm gjorde en bra match, och Granström bör också nämnas. Hela laget gjorde en bra insats defensivt och som alltid var Markström bra. Egentligen är det överflödigt att nämna namn då hela laget vann en lagseger efter en kämpainsats.

I kväll möter Brynäs MoDo borta. MoDo ”måste” vinna och det blir en ytterst svår match.

Efter matchen: Brynäs – Linköping

Brynäs tog ikväll emot Linköping, och om jag ska vara ärlig hade jag inga stora förhoppningar på vinst. Jag hoppades att Brynäs skulle spela ett bra försvarsspel, hålla siffrorna nere och knipa en poäng eller i bästa fall ta en trepoängare genom uddamålsvinst. Så blev det inte.

Jag skulle vilja summera de första två perioderna av matchen som ett ställningskrig. Spelet var jämt och det kändes inte som att något lag riktigt tog tag i taktpinnen. Både lagen visade dock goda intentioner och satsade offensivt. Det var därför rättvist att lagen fick ungefär lika många målchanser, och även mål, var. 1-1 efter första och 2-2 efter den andra perioden var fullt rättvist, och det lutade mot att även den sista perioden skulle sluta oavgjord. Det var främs Granström i Brynäs som klivit fram med mål, tufft spel och vilja. Kanske var det på grund av den felaktiga utvisning han åkte på när en LHC spelare av misstag slår en lagkamrat i ansiktet med klubban och Granström åker ut för det.

Dock ville hemmalaget annat. I den sista perioden flyttade Brynäs upp sitt spel och spelade riktigt bra. En stor skillnad från förut var att man gick på mål och därför lyckades göra mål på flygande anfall och returer. Dixons 3-2 kom på en retur, och 3-2 målet, av den evigt kämpande Sundqvist, var ett ännu ett bra exempel på det. Somervuori kom i ett ganska dåligt skottläge på kanten men valde att ta avslut. Sundqvist störtade på mål och fick returen på bladet. Det här är någonting som Brynäs saknat tidigare. Visserligen har Somervuori ofta tagit avslut hela säsongen, men meningen med avslut ur dåliga vinklar är att det kan skapa retur och målchans. Det har inte riktigt utnyttjats – förän nu. Fler än Dixon har nu upptäckt att det lönar sig att gå på mål. Brynäs spelade PP när 4-2-målet gjordes, men det kom som sagt i ett flygande anfall.

När gästernas Zackrisson gjorde 4-3 i en tilltrasslad situation där jag trodde Läck hade kontroll på pucken, blev det match igen. Linköpings hopp släcktes dock snabbt när Dizon återigen målade och satte 5-2. För mig var matchen avgjord där. LHC fick några PP, och lyckade skapa åtmindstonde en riktigt farlig chans. Som sista utpost gjorde Läck dock återigen en riktigt bra match och räddade Brynäs när man behövde det. I stället kunde Dackell avgöra matchen i öppen kasse för andra hemmamatchen i rad. Denna gång inte med en lobb, men med ett distinkt skott från ungefär halva plan efter lite grötande vid rödlinjen.

Brynäs vinst var välförtjänt, men Linköping var för det inte mycket sämre än hemmalaget. De två första perioderna var mycket jämna och hade inte Eddie Läck räddat Brynäs när man behövde det så hade det kunnat sluta oavgjort eller med förlust. Det känns riktigt bra att Läck har klivit fram som han gjort. Inte bara för den här säsongen, men även inför nästa säsong då Markström av allt att döma drar över till NHL.

Bäst i Brynäs var förutom Eddie Läck även Granström, Dixon, Hietanen, Somervuori, Sundqvist och Lauritzen som ofta är bra mot sitt gamla lag. Även Sundström bör nämnas, som växer in allt mer i sin roll som back. Jag tycker också att de många unga spelarna gjorde mycket bra insatser. Löv, som i och för sig blivit rutinerad på Elitseriespel nu, kändes stabil idag och Järnkrok slet på som vanligt. Även Wännerström och Rhodin gjorde bra insatser när de  spelade.

”Experterna” skriver att Brynäs vinst är en jätteskräll, men jag håller inte med. I och för sig är det väll som Rollo skriver, att det var de fattiga mot de rika, men ett lag kan inte vinna jämt. Bara för att det gått riktigt bra för Linköping så betyder inte det att de kan förlora eller ha en dålig dag. Samtidigt har Brynäs blivit riktigt svårslagna på hemmaplan.

Jag vill återigen gotta mig i att jag förutsedde att Brynäs var på gång. Anledningen till att jag trodde det var att målskyttet lossnat för Somervuori, och Kahnberg verkade vara på G. Nu har det i och för sig gått trögt för Kahnberg, men Somervuori har klivit fram riktigt bra, samtidigt som spelare som Dixon och Granström vuxit in i säsongen. Målskyttet har varit problemet, och är nu nyckeln, till trepoängare och precis som tidigare är försvarsspelet med en bra målvakt längst bak grunden i laget.

Efter matchen: Timrå – Brynäs

Timrå – Brynäs var en hyperviktig match där man slogs om att ligga på den sista slutspelsplatsen. Vinnaren av matchen skulle kunna blicka uppåt, medan förloraren skulle bli tvungen att blicka nedåt i tabellen. Jag tror visserligen att Rögle, som ligger före både Brynäs och Timrå, kommer att sjunka i tabellen. Men jag tror också att MoDo, nu med Forsberg och Näslund i laget, kommer att klättra. Därför känns det som att Brynäs behöver ta några 3-poängare för att knipa en slutspelsplats.

Brynäs började matchen bäst och ägde den första perioden. 1-0 kom efter att Dixon förtjänstfullt jobbat framför Lindbäck i motståndarkassen och slagit in en retur. 2-0 kom efter en backmiss i Timrå som togs tillvara av Somervuori. Somervuori spelade fram Dackell och tog själv returen för 2-0. Somervuori har vaknat till på allvar och den måltorka han hade i början av säsongen är ett minne blott. Nu väntar vi bara på Kahnberg…

Hur som helst var ställningen efter den första perioden 2-0 till Brynäs. Helt rättvist.

I den andra periden ryckte Timrå upp sig och tog över matchen totalt. Trots detta kändes det lite bittert att 1-2 och 2-2 kom efter bara någon minut. Även 3-2 kom och Brynäs såg ut som ett veterandamlag. En uppryckning var ett måste.

Innan den 2:a perioden tog slut så kvitterade Brynäs, ännu en gång genom Somervuori efter en fin pass av Hansen som samtidigt fick en armbågstackling i ansiktet.

I den tredje perioden var det mer jämt. Inget av lagen ville riskera någonting bakåt vilket begränsade offensiven. Timrå hade mest tryck till följd av de oändliga boxplayen man tvingades till. Trots att inget av lagen spelade fulare än det andra så togs utvisning på utvisning på Brynässpelare samtidigt som Timrå kom undan med det mesta. Jag klagar ofta på domare och nu gör det igen. Domarinsatsen var sorglig. Så fort Andersén rörde en motståndare framför eget mål så åkte han ut. Vid ett tillfälle så misslyckades Canal+ med att hitta situationen där en Brynäsare blev utvisad. Det var ofta närkamper med småfult spel som resulterade i utvisningar. Enligt regelboken så var det utvisning, men samma situationer hände lika ofta åt andra hållet och resulterade aldrig i någonting. Brynäs hade, trots att båda lagen spelade lika fult, inte ett enda PP i de två sista perioderna. Jag tycker inte att domarna ska ta utvisningar bara för att ta lika många åt båda hållen, men nu blev det faktiskt löjligt hur enögd domarna var.

Matchen slutade 3-3 och sudden följde. Brynäs började sudden, som vanligt i denna match, i boxplay. Efter att ha rett ut det tog man över och jagade ett ledningsmål. Det gav inte resultat och matchen slutade 3-3.

Brynäs möter nu Skellefteå och sedan Södertälje. Två trepoängare skulle sitta otroligt bra och göra att Brynäs hänger med övriga lag. Jag tycker att Brynäs både spelmässigt och på papperet är ett slutspelslag och om man bara överkommer den egna ineffektivitet man varit offer för så går det vägen. Som jag tidigare skrivit så tror jag att Brynäs är på gång och jag hoppas att man fortsätter att vara svårslaget, men att man tar lite fler trepoängare. Det gör man dock inte om man rasar ihop så kapitalt som man gjorde i början av den andra perioden idag.

Bäst i Brynäs idag var Markström och Somervuori. Markström var helt chanslös på de två första målen som kom efter styrningar, samtidigt som han gjorde några riktigt fina räddningar. Somervuori gjorde 2 mål och 1 assist så det behöver knappt motiveras att han nämns som en av de bästa i Brynäs idag. Sundqvist, Hietanen och andra gör som vanligt bra insatser. Kokko står för några riktigt läckra passningar. Jag saknar Kahnbergs finess i dagens match, men hoppas att jag får se mer av det på torsdag. Jag önskar även mer av formationen som baseras på forwardsparet Hansen och Lauritzen. Lauritzen visade goda intentioner men har inte producerat som han gjorde i början av säsongen. Jag hoppas att det lossnar igen för honom.

Efter matchen: Brynäs – Luleå

I lördags tog Brynäs emot Luleå. Med ganska välfylld hall (ca 6200 eller nått sånt) och ett lag i poängbehov hoppades man som Brynässupporter på det bästa.

Det vi fick se i den första perioden var i stället ett riktigt bottennapp. Brynäs hade i och för sig en bra femminutersperiod där båda lagen spelade bra men i stort så dominerade Luleå totalt i den första perioden. Ställningen 0-2 var rättvist och kunde ha varit mer.

Tydligen så skällde Czarnecki ut sitt lag efter noter i den första pausen. Som åskådare kunde man också se en förändring i attityd hos hemmalaget. Man tog kampen och tempot höjdes. Både 1-2 och 2-2 kom efter tilltrasslade situationer där viljan var den största anledningen till mål. 2-2 efter den andra perioden fick man som Brynässupporter vara nöjd med, med tanke på den första perioden och med tanke på hur målen kom till.

Brynäs tog över helt i den tredje perioden och pressade på för vinst. Innan matchen hade Czarnecki gått ut och sagt att det var tre poäng som gällde och det märktes att man inte var nöjd med ett oavgjort resultat.

3-2 kom med bara någon minut kvar efter att Hietanen fått en fin framspelning och visat varför han är Brynäs skyttekung den här säsongen. Visst, att Hietanen är skyttekung beror mer på forwards ineffektivitet än att han sprutar in mål, men han har trots allt gjort mycket mål och växt fram tom Lars Jonssons ersättare.

3-2 målet innebar tre poäng – trodde jag. Men Luleå ville annat. I den absolut sista minuten kvitterade Luleå till slutresultatet 3-3 efter en tveksam situation. Vissa hemmaspelare menade på att målet borde dömas bort pga spark, men jag menar att även om pucken gick på benet och in så är det ingen sparkrörelse inblandad. Det är därför ett regelrätt mål. Surt, men rätt ska vara rätt.

I förlängningen jagade Brynäs ett vinstmål för extrapoängen. I förlängningens sista minut sattes också 4-3 av ingen mindre än Magnus Kahnberg. Kahnberg har väntat länge på att få göra mål och jag hoppas verkligen att det har lossnat nu. Man såg hur glad Kahnberg blev och i tidningen läste jag sedan att han bytt till en gammal klubbmodell inför matchen. Kanske var det det som krävdes för att hitta gamla takter. kahnberg var för övrigt en av de bättre idag, och han visade flera gånger prov på initiativförmåga som tyvärr inte ledde till mål under ordinarie matchtid.

Övriga i Brynäs var som vanligt Sundqvist, som tack vare sin inställning nästan aldrig gör en dålig match. Sundqvist är en av Brynäs bäste spelare och gör vad som krävs. När laget har måltorka kan man till och med se ”Sunkan” uppe vid mål för avslut. Annars var även Bertilsson, Hietanen och Sundström bra. Den sistnämnde gjorde även han en bra kämpainsats.

Markström gjorde återigen en bra match och stod i förlängningen för matchens räddning. Helt överspelad slängde han ut plocken från liggande position och räddade ett givet mål. Markström såg tveksam ut i vissa situationer men den räddningen reparerade alla tveksamma returer.

Ny match på tisdag och nu hoppas jag att Brynäs är på gång så som jag tidigare förutsett.

Efter matchen: Rögle – Brynäs

Rögle – Brynäs slutade 0-0, men var för det inte ett sömnpiller. Chanser fanns och om något lag förtjänade ett mål så var det Brynäs.

Rögle inledde matchen bäst och ägde den första perioden. Precis som i många tidigare bortamatcher så jobbade sig Brynäs in i matchen och tog så småningom över den. Bästa chanserna hade Somervuori som bland annat hade ett stolpskott i sista perioden. I det läget hade han egentligen jobbat ihop till ett mål men hade inte marginalerna med sig.

Den tredje perioden ägdes av Brynäs även om Rögle tog över några minuter i samband med ett PP. PP:t i sig fick de när Ove Molin åkte ut för interference, någonting som förekom 15-20 gånger efter utvisningen. Skillnaden var att när Ove interferade så flög Röglespelaren likt en Italiensk fotbollsspelare med armarna i luften. Men men, domarkvalitén har jag tagit upp tidigare…

Det finns egentligen inte mycket att säga om matchen annat än att båda lagens målvakter var bra och 0-0 var ett rättvist resultat. Här finns artiklar från Aftonbladet och Expressen.

Bäst i Brynäs var förutom Somervuori och Markström Bertilsson och Sundqvist, som alltid står upp för sitt lag. Även Nordquist var pigg och fick rikligt med istid. Han hade mycket tanke bakom det han gjorde. Det syntes att han är en framspelare och jag hoppas att han kan få spela med ett par målskyttar snart.

Inför Slutspelet!

Färjestad valde Brynäs – som väntat. Brynäs är helt uträknat – som väntat. I media ser man hur FBK-spelare sublimt tagit ut segern i förskott – som väntat.

Vad talar då för Brynäs? Jo, precis det jag just nämnt. Att Färjestad och hela hockeysverige tagit ut segern i förskott är vad som talar för Brynäs. Det sänker inte bara Färjestadarnas prestation, utan kan också fungera som tändvätska för Brynäsarna. De blir nedskrivna på ett nästan hånande sätt och den normala reaktionen till det borde vara ökad kämpaglöd!

Czarnecki har hela säsongen pratat om hur målet är att ta sig till slutspel. Han har inte nämnt vad som kunde hända i detta slutspel. Såhär i efterhand kan jag tycka att det hade varit smartare att säga att Brynäs ska ta sig till slutspel och se till att övriga lag får slita som hundar för att kunna slå ut laget. Då hade man vart bättre psykiskt förberedda. Nu kan bara Czarneckis uttalanden tolkas som att Brynäs är nöjda med slutspel. Mättnaden FÅR inte finnas där! Känner spelarna mättnad över att ”bara” ha tagit sig till slutspel så är det helt kört mot det ruskigt starka Färjestad.

I morgon inleds slutspelet hemma mot FBK. Det är i slutspelet som slitvargarna kan bli till hjältar. Jag hoppas att spelare som Granström, Widing, Dixon, Sundqvist, Andersén med flera kliver fram ytterligare ett steg. Jag kommer ihåg senaste gången som Brynäs kom till slutspel och hur Daniel Widing klev fram. Det slutspelet gjorde honom till den spelare han är idag och var säkerligen otroligt viktigt för honom. Nu är det dax igen för Widing och även för andra spelare. Spelare som Hermansson och Alcén är sådana spelare som haft ungefär samma nivå på spelet som Widing hade då. Med andra ord kan de höjja sig – bara de kämpar och visar hjärta.

Nu jävlar måste det bli vinst på torsdag. Inget annat finns!

Efter matchen: Frölunda – Brynäs

Det blev förlust för Brynäs mot Frölunda i Scandinavium. Som väntat kanske… Jag tippade faktiskt 4-1 i min allra första resultat-tippning på denna blogg. Det är dock föga tröstande…

Matchens första period började med slutspelsliknande spel. Fart, tacklingar och småfult spel. Precis som vi fans vill ha det! Tyvärr tyckte inte domare Vinneborg samma sak och vek ner sig för publiken tämligen omgående. Frölunda gjorde 1-0 i spel 5-4 under en avvaktande utvisning som kom i spel 4-4. Tyvärr visades inte utvisningssituationen i repris vilket gör det svårt för mig att analysera den ytterligare, men som jag såg det så tacklade Granström Frölundaspelaren schysst. Eftersom hårda tacklingar inte är tillåtna enligt de för säsongen ovanligt dåliga elitseriedomarna så åkte Granström ut. Nu hann han inte sätta sig innan Frölunda tog ledningen. Målet såg ganska billigt ut (dragskott från blå) men det är faktiskt möjligt att det var en liten touch på den.

Innan periodpaus gjorde Frölunda 2-0, också denna gång i PP. Den här gången var det Alcén som åkt ut för puck out. Kommentatorerna sågade Alcén vid fotknölarna, men jag har svårt att tro att han tog utvisningen med flit. Hur som helst var det ganska oskickligt gjort, och han får ta på sig utvisningen som ledde till 2-0.

Brynäs inledde andra perioden i ett rasande tempo. Snöpligt nog så var det Frölunda som gjorde periodens första mål då de ökade på till 3-0 efter 7 minuter. Även detta mål kom i Power Play, efter att Daniel Widing gjort sig skyldig till en slashing. Resten av perioden var Brynäs medan Frölunda inledde en orgie i holding-the-sticks. Vad som gjort att just Frölunda har så starka handleder kan man bara spekulera om…

Brynäs gjorde trots allt 3-1 genom Daniel Widing efter ett mycket bra förarbete av Andreas Dackell, som hittat gammal storform. Efter detta fortsatt trycket på Honken i Frälunda-målet. Bland annat hade Dixon ett väldigt bra läge då han i stort sett fick öppet mål på en retur. Dock var en Frölundait snabbt framme med handen för att greppa tag i Dixons klubba och läget rann ut i sanden. Att den situationen inte resulterade i utvisning får ses som ett resultat av hockeyligans motvilja att ha två huvuddomare. Antagligen stod Vinnerborg dåligt till och missade hela situationen totalt.

Efter reduceringen till 3-1 såg det ut som att Brynäs var på gång rejält. Förutom Dixons läge så skapades tryck i offensiv zon. Oturligt nog tappade Granström puck på egen blå vilket resulterade till att John Pohl prickade in 4-1 efter fin pass från Lars Eller i en 2 mot 1 situation mot Jörgen Sundqvist.

Som Brynäsare vet jag att laget väldigt sällan gjort 4 eller fler mål under säsongen, och insåg därför innerst inne att matchen var körd. Fint spel från Brynäs gav vissa förhoppningar, men de förhoppningarna krossades snabbt av Honken i Frölunda-målet som gjorde en mycket bra match.

Sett över hela matchen så var Frölunda värda att vinna. Brynäs spelade defensivt och försökte sticka upp i enstaka kontringar. Precis som förväntat var det kedjan med Dackell-Dixon-Widing som skapade lägen. I många matcher har ett bra målvaktsspel,framförallt av Jacob Markström, gjort att Brynäs kunnat knipa poäng i matcher där man gjort 1-2 mål. Så var dock inte fallet idag och även om Markström inte kan lastas för förlusten så gjorde han absolut inte en av sina bättre matcher.

Brynäs spelade stundtals bra men inledde, som vanligt, matchen alldeles för svagt. Den svaga förstaperioden bäddade för förlusten vilket har blivit ett genomgående tema på bortaplan. Hur som helst så var segern, som sagt, välförtjänt för Göteborgarna. Trots detta kan jag inte låta bli att tänka på hur matchen hade kunnat sett ut utan ”tacklings-utvisningen” som resulterade i 1-0.

Kvällens förlust var Brynäs 14:e raka bortamatch utan vinst. Det är ett facit som är otroligt dåligt och man måste försöka hitta alternativa spelsätt för att ta poäng på bortaplan. Det dåliga bortafacit är den största anledningen till att laget nu ligger på missad slutspelsplats.

På torsdag är det hemmamatch mot Linköping. Den matchen kommer att vara lika svår som viktig. Nu gäller det att de ledande spelarna i laget tar tag i det här och visar vägen!